Berättelser från skogsbrynet

Abstract

Berättelser från skogsbrynet har sin utgångspunkt i den berättartradition som finns i min släkt och i hur denna tradition är förankrad i skogen, samt i mina egna erfarenheter av att befinna mig det sammanhang som den skapar. Jag bär på ett arv av berättelser. I min familj har historier och myter förts vidare genom generationer och även jag har fått dem till mig genom hela mitt liv. De här berättelserna har uppstått på och är knutna till en specifik plats som är omgiven av stora vidsträckta skogar. Här lever man i, med och av skogen. Naturen är ständigt närvarande i berättelserna och får där en nästan mytisk karaktär, befolkas och levandegörs. Berättartraditionen har uppstått i skogens närhet, och även i mitt arbete har skogen varit närvarande under en tid. Där har skogen blivit metafor för en inre plats, ett ordlöst undanglidande tillstånd som jag inte riktigt har kunnat greppa betydelsen av. Skogen är för mig en symbol för något på samma gång välbekant och hotfullt, ett gränsland som jag är intresserad av att befinna mig i och som jag hela tiden återkommer till. Jag tänker på skogsbrynet som en representation av det där gränslandet. Där möts det vilda och det tämjda, det som jag känner till och som är tryggt, och det som jag inte ännu vet något om, det främmande. Berättelserna hör kanske också hemma där i skogsbrynet, i gränslandet mellan verklighet och fiktion. För att ge mig själv en avgränsning och och en utgångspunkt för arbetet valde jag att utgå ifrån tre objekt - kotten, tallen och stenen - som symboliserar den berättartradition som jag bär med mig och som samtidigt är konkreta representationer av skogen. De är laddade med historier eller finns med som mytologiska inslag i berättelserna, och får på så vis både en symbolisk och en konkret betydelse för mig. Dessa symboler blev ett sätt att knyta ihop och tydliggöra det jag var intresserad av att arbeta kring i examensarbetet. De utgjorde ett ramverk som blev min startpunkt och något att falla tillbaka på under arbetets gång. Jag har förhållit mig fritt till den här utgångspunkten och låtit dessa tings/symbolers betydelse skifta genom arbetet och anta olika roller i de olika verken. Arbetet har resulterat i tre textila verk - två broderier och ett skulpturalt objekt. Jag har haft olika ingångar och förhållningssätt i alla de tre verken och tar från det här arbetet med mig en fördjupad förståelse för mina arbetsmetoder, min tematik och för textilens berättande egenskaper. Genom det textila materialets språklighet gör jag mig själv till ett led i kedjan av berättare. Jag närmar mig det arv jag bär på och försöker att skildra glimtar av det, men istället för med ord så gör jag gör det med stygn efter stygn, genom sammanfogning, lager av tyg och långa ringlande trådar.