ATT FÅNGA KOLLEGIALT LÄRANDE I VUX-ENUTBILDNINGENS PRAKTIK - aktionsforskning för professionella lärandegemen-skaper

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att bidra med förbättrad förståelse om kollegialt lärande och systematiskt utvecklingsarbete i vuxenutbildningens praktik på gymnasial nivå, ett forskningsområde som utgör obruten mark. Intresset riktas mot professionella lärandegemenskaper (pro-fessional learning community, PLC). Intentionen är att stötta ett nyetablerat arbetslag att utvecklas mot en PLC. Deltagarorienterad aktionsforskning utgör strategin för det kolle-giala samarbetet kring en elevgrupp med uttalade sociala och pedagogiska behov. Ge-nomförda aktioner har syftat till att utveckla kollegiala samtal om värdegrundsfrågor och systematiskt utvecklingsarbete, och då öppna för förbättring av de gemensamma kom-vuxelevernas lärande och förutsättningar för lärande. Teori: Tidigare forskning visar att det är gynnsamt för elevers lärande om PLC:er etableras. Aktionsforskning används som ansats och som metodologisk utgångspunkt. Genom fler-stämmig dialog synliggörs det för-givet-tagna och öppnar då för förbättring av praktiken. PLC är studiens övergripande analytiska begrepp, där delade normer och värden, delat ansvar för elevers förbättrade lärande, samt kollegialt lärande genom systematiskt sam-arbete och kritisk reflektion är centralt. Detta förutsätter ett demokratiskt deltagande där det pedagogiska ledarskapet är distribuerat. Studien placeras inom kvalitativ och delta-gande forskning. Lärande betraktas här som ett sociokulturellt fenomen, och kollegialt lärande genom aktionsforskning kopplas till Dewey och begreppet inquiry. Metod: Aktionsforskningens spiralmetafor används för att planera och genomföra interventioner för att stimulera den kollegiala dialogen. Planeringssamtal har hösten 2018 följts och spe-lats in vid fem tillfällen. Innehålls- och samtalsanalysen utgår från: Vad samtalar man om under ett utvecklingsarbete? Hur samtalar man? Hur uttrycks det kollegiala lärandet? Mötesanteckningar togs vid samtliga planeringsmöten, och analyserades i relation till planeringssamtalens innehåll. De sju deltagarna (5 lärare, 1 rektor, 1 kurator) intervjuades i en förstudie (april 2017), samt ett år senare. Trianguleringen gör det möjligt att studera förändring i resultaten över tid. Resultat: Studiens huvudresultat är att en gemensam kritisk reflektion är svår att få till stånd när den pedagogiska vardagsproblematiken i en elevgrupp med stora behov av stöd och extra anpassningar gör sig påmind och arbetslagets brist på specialpedagogisk kompetens bromsar utveckling mot en PLC. En systematisk prövning av pedagogiska verktyg är inte etablerad, vilket kan kopplas till denna brist. En tolkning utifrån begreppet PLC är också att graden av det distribuerade pedagogiska ledarskapet inte är tillräcklig. Resultaten be-lägger att arbetslaget är på god väg då det finns en delad värdegrund kring social grund-trygghet som en förutsättning för elevernas lärande, och att den kollegiala dialogen ut-vecklas över tid under studiens genomförande.