dc.contributor.author | Dahlström, Ludwig | |
dc.contributor.author | Muse, Liban | |
dc.date.accessioned | 2018-09-20T07:18:28Z | |
dc.date.available | 2018-09-20T07:18:28Z | |
dc.date.issued | 2018-09-20 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/57724 | |
dc.description.abstract | Social hållbarhet är ett område som under de senaste åren har ökat i intresse för flera olika
typer av företag. Dels för att social hållbarhet kan ge en positiv påverkan på den ekonomiska
vinsten på långsikt och dels för att de som företag kan bidra med att förbättra samhället.
Samtidigt som arbetet med social hållbarhet har fått ett uppsving kommer det idag även en
stor andel flyktingar och andra invandrare till Sverige. Dessutom finns det en segregation och
utanförskap som ökar i det svenska samhället, som kan drabba nyanlända och andra personer
med utländsk bakgrund, och som kan skapa kostnader för vissa företag.
För många fastighetsföretag inom förvaltning av bostäder finns det därför en hel del olika
argument för att jobba med social hållbarhet och olika former av integration av nyanlända och
andra personer med utländsk bakgrund. Syftet med denna undersökning har därför varit att ge
en inblick i hur de som fastighetsföretag kan jobba med social hållbarhet. Därmed har vi även
försökt ta reda på vilka integrationsaktiviteter som finns i fastighetsföretagens sociala
hållbarhetsarbeten, och vilken roll fastighetsföretagen har i integrationen av personer med utländsk bakgrund.
För att kunna besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte med undersökningen har vi
valt att utgå ifrån en kvalitativ forskningsstrategi. För att få ett generellt svar till våra
frågeställningar har vi även valt att använda oss av en flerfallsstudie, där vi har jämfört sju
olika fastighetsföretag.
Vår undersökning visar att samtliga undersökta fastighetsföretag gör väldigt mycket i sina
sociala hållbarhetsarbeten. Generellt jobbar många fastighetsföretag med integrationsaktiviteter kopplade till områden som handlar om boende, anställning, utbildning,
sociala broar, språkkunskaper samt säkerhet och trygghet. Samtidigt finns det ett antal olika
integrationsaktiviteter som fastighetsföretagen generellt inte aktivt jobbar med.
Undersökningen om fastighetsföretagen visar också att de generellt har en roll i ekonomisk
och social integration, och den kvalitativa delen av dessa integrationer för personer med
utländsk bakgrund. Dock har fastighetsföretagen inte en roll i den kulturella integrationen,
och den kvalitativa delen av den. Angående den primära integrationen av nyanlända har de
undersökta fastighetsföretagen generellt en roll i de olika områdena kopplade till den.
Emellertid kan det finnas skillnader i vilka integrationsaktiviteter och vilken integrationsroll
som kommunala företag, privata företag och ekonomiska föreningar har. För att
fastighetsföretagen ska lyckas fullt ut med sina sociala hållbarhetsarbeten bör de främst jobba
med integrationsaktiviteter kopplade till områdena sociala band, sociala länkar, hälsa och kulturella färdigheter. Dessutom bör de arbeta med aktiviteter kopplade till kulturell integration. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Management & Organisation | sv |
dc.relation.ispartofseries | 17:04 | sv |
dc.subject | social hållbarhet | sv |
dc.subject | integration | sv |
dc.subject | nyanlända | sv |
dc.subject | personer med utländsk bakgrund | sv |
dc.subject | fastighetsföretag | sv |
dc.title | Fastighetsföretags sociala hållbarhetsarbete: En flerfallsstudie med inriktning mot integration av personer med utländsk bakgrund | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |