Lärare som leder sina kollegor En aktionsforskningsstudie om möjligheter och begränsningar i mellanledaruppdraget

Abstract

Syfte: Syftet är att ta reda på vad som möjliggör och begränsar mellanledares uppdrag att leda mötespraktiker på en skola. Detta för att kunna möta mellanledare i deras behov under en utbildning i mellanledarskap, samt få en förståelse för hur mellanledare utvecklas i sin roll under en sådan utbildning. Frågeställningarna Hur beskriver mellanledarna vad som händer i de mötespraktiker de leder på sin skola?, Hur beskriver mellanledarna att de tar sig an sitt uppdrag att leda sina kollegor? samt Vad möjliggör och begränsar mellanledarnas uppdrag att leda mötespraktiker på en skola? kopplas till frågeställningen Hur förändras detta över tid? Teori: Praktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) används som teori för att analysera hur kulturdiskursiva, materialekonomiska och socialpolitiska arrangemang möjliggör och begränsar mellanledares uppdrag när det gäller att leda kollegor i en mötespraktik. Metod: Ansatsen för studien är konstruktiv aktionsforskning (Kalleberg, 1992). I föreliggande studie innebär det att mellanledare under en mellanledarutbildning har delat med sig av sina reflektioner om mötespraktiker på skolan där de arbetar, samt om sitt mellanledaruppdrag. Det har påverkat innehållet i utbildningen, eftersom utvecklingsarbetet handlar om att möta mellanledarna i de behov de har. Datamaterialet består av skrivna texter, så kallade self reports, loggboksanteckningar och intervjuer. Resultat: Studiens resultat visar att mellanledarna skiftar fokus över tid under en utbildning i mellanledarskap när det gäller vad de menar möjliggör och begränsar dem i deras uppdrag. Detsamma gäller hur mellanledarna beskriver att de tar sig an sitt uppdrag att leda sina kollegor. Relationen till kollegorna är hela tiden i fokus för mellanledarna, även om den ändrar karaktär under utbildningens gång. Efter hand blir även relationen till rektor allt viktigare. Mellanledarutbildningen är ett viktigt nätverk för de mellanledare som deltar, oavsett om de är arbetslagsledare eller lärledare. Under utbildningen kan de stötta varandra då nya frågor uppkommer. Mellanledarna påverkar efter hand arrangemangen i den mån de kan, för att förändringar vad gäller vad som sägs, görs och hur de och kollegorna relaterar till varandra ska kunna ske i deras mötespraktiker.