| dc.description.abstract | I detta examenarbete fokuseras ämnesområdet språklig variation i gymnasieskolan genom en komparativ studie av skolämnena svenska och svenska som andraspråk. Ämnesområdets förutsättningar undersöks i en tvådelad studie bestående av en ämnesplansanalys och en intervjustudie. Studiens syfte är att kartlägga hur ämnesområdet språklig variation hanteras i de nu gällande styrdokumenten för gymnasieskolans ämnen svenska och svenska som andraspråk och hur ett antal aktiva lärare beskriver och reflekterar över sin egen undervisning i fråga om ämnesområdet inom ramarna för de båda svenskämnena. Ämnesplanerna i svenska och svenska som andraspråk har analyserats med fokus på hur språklig variation framställs genom kvalitativ textanalys. Kvalitativa intervjuer med sex lärare, varav tre undervisar i svenska och tre i svenska som andraspråk, har analyserats tematiskt och ämnesvis.
Resultatet av analysen av ämnesplanerna visar att det ställs olika krav på undervisningen i svenska och svenska som andraspråk, både gällande vilken språkvariation som representeras och hur eleverna ska förhålla sig till kunskaperna. Eleverna som läser svenska som andraspråk anses ha ett större behov av undervisning om språkets makt, om flerspråkighet och om kulturell tillhörighet i relation till språklig variation, medan relevanta språkvetenskapliga begrepp framhålls som viktiga i svenska. Kopplingen till det egna språkbruket är tydligare i ämnesplanerna för svenska som andraspråk.
Resultatet av analysen av intervjuerna visar att lärarna i de båda delgrupperna förhåller sig till och tolkar ämnesområdet språklig variation på olika sätt, men studiens storlek och utformning gör att det inte går att dra några mer generella slutsatser. Det finns en tendens till att de aktuella lärarnas tolkning av ämnesområdet utgår från olika syn på och kunskap om ämnesområdet språklig variation, om flerspråkighet och om sina elever. Detta visar sig exempelvis genom att lärarna i svenska talar om språklig variation | sv |
