Svenskläraren och skolans digitalisering. En kvalitativ studie om hur skolans digitalisering förändrar svensklärarens uppdrag

Abstract

Syftet med detta arbete är att utveckla ny kunskap om hur skolans digitalisering förändrar svensklärares uppdrag och hur svensklärarna själva ser på denna förändring. Därför används en multimetod som innefattar en kvalitativ analys av den reviderade ämnesplanen för svenska samt kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika svensklärare. Utgångspunkten i analyserna är Foucaults teori om makt eftersom lärare är myndighetsutövare i en lagstyrd verksamhet. Slutsatserna i arbetet är att skolans digitalisering förändrar svensklärarens uppdrag då analysen av ämnesplanen pekar på att skrivningarna om digitalisering påverkar svenskämnet ända ner i dess kärna när det gäller språk, språkbruk och kommunikation. Dessutom har användandet av digitala verktyg explicit skrivits in i ämnesplanen. De intervjuade svensklärarna verkar ha en klar bild kring varför styrdokumenten revideras men de har svårare att se framför sig på vilket sätt skolans digitalisering förändrar svenskundervisningen. De intervjuade svensklärarnas syn på den egna digitala kompetensen pekar också på att Skolverkets bild av digitaliseringen ännu inte framgår. De intervjuade svensklärarnas egen bakgrund i form av till exempel intresse och tillgång till fortbildning verkar även påverka deras individuella digitala kompetens. Analysen av ämnesplanen pekar på att skönlitteraturen fortfarande verkar ha samma givna plats i ämnesplanen eftersom den inte på ett tydligt sätt berörs av revideringarna om digitalisering. Den traditionella synen på skönlitteratur verkar dock kollidera med det nya digitala synsätt som premieras. Bland de intervjuade svensklärarna kunde ett visst motstånd mot en förändring av skönlitteraturens roll urskiljas. Detta arbete vill tillföra ett svensklärarperspektiv till det forskningsfält som berör skolans digitalisering.