art.description.project | I arbetet med barn och ungdomar har vi vuxna musikpedagoger ett stort ansvar. Vad kan läras ut och vid vilken ålder? I vilken ordning lär sig barn bäst? Vilka är de rådande idealen kring sång eller annat musikaliskt uttryck och hur har det över tid förändrats? Hur utvecklas barn- och ungdomsrösten? Kan alla lära sig att sjunga? Sjunger pojkar mera orent än flickor?
Dessa och många andra frågor ville jag ge svar på - och handledning kring - i min föreläsning/ workshop Sång och rörelse som glädjekälla, som jag höll i utbildningsföretaget Skolportens regi. Etthundrafemtio musiklärare från hela landet var samlade och jag var en av huvudtalarna på musikkonferensen. Ämnet musik filtrerades genom olika discipliner och infallsvinklar (Se bifogad information). När det gäller barn vet vi att okunskapen ofta är stor gällande vad som är bra för den unga rösten (Fagius, 2011). Det är viktigt att veta var i registret barnen kan sjunga, att de har mindre lätt att sjunga fort, starkt, stora intervaller och att de har en begränsad stammina.
Deltagarna på konferensen var från hela landet och kanske är flera av dem de enda auktoriteterna på området i sitt sammanhang; det kändes därför viktigt att med fakta påvisa vad den unge sångaren förmår och vari begränsningarna kan ligga. Förhoppningsvis kan kunskapen sprida sig vidare till andra i deltagarnas kontaktnät.
I mitt arbete som högskolepedagog kan jag ibland se en direkt koppling hur studenten använder sin röst på sin nuvarande nivå och utbildning, till hur de en gång blivit instruerade – eller inte - i tidiga år. De första pedagogerna och förebilderna kan ha en enorm påverkan på vad som händer den unge sångaren. Forskning visar att barns aktiva sång i tonåren ofta övergår till enbart lyssnande – den genomsnittlige tonåringen lyssnar 2, 5 timme/dag på musik (Williams, 2013). För att bibehålla barnens aktiva musikroll är det viktigt att man som vuxen också intresserar sig för deras musiksmak och ideal, och anpassar undervisningen till ett modernt förhållningssätt – naturligtvis förankrat i traditionen.
Deltagarna fick prova på rörelselekar från 1800-talet, beat-boxing, rap, kanons, call- and respons-sånger, quod libets, musik och danslekar från Afrika, Egypten, Ryssland, Balkan med mera. Jag ville jobba med röst och rörelse i samklang för att visa hur det kan befria och underlätta sången. I rörelsen blir sången oftare självklar och den kan tjäna som både förankrare av instrumentet och som en avledningsmanöver från den så vanliga inre kritikern till den egna sångrösten (Goren, 2017). I min egen undervisning, med högskolestudenter, har jag kommit att jobba än mer på senare år, med röst och rörelse i samklang. Det utgör ett kraftfullt verktyg att få rösten mera förankrad, förkroppsligad och sprungen ur hela personen. Ofta blir en god bieffekt också att sången blir just en glädjekälla.
På konferensen berörde jag också den okunskap som kan finnas om innehållet i ungas musik. Inte sällan förekommer texter om rasism, sexism, drogförhärligande, självmordsförhärligande, satanism med mera.
Arbete inför denna workshop var stort både gällande aktuell forskning om barnrösten, men också att finna ett varierat material utifrån ett intersektionellt perspektiv.
Jag tar efter detta arbete med mig nya kunskaper och fördjupade insikter som jag lätt kan applicera både på mitt arbete med musikal- och operastudenter, i sångmetodik, i arbete med musiklärarstudenter, gruppundervisning och arbete med kör.
I jobbet som sångare har jag arbetat i vitt skilda sammanhang. Jag har som solist sjungit opera (Kungliga operan, Malmö Opera, Norrlandsoperan, Folkoperan, Riksteatern, många fria grupper etcetera) och gjort konserter i kyrkor, konserthus, vårdinrättningar med mera. Även i arbetet som pedagog har jag erfarenheter från varierande sammanhang genom arbete i grundskola, gymnasium, folkhögskola, kursverksamhet och privat undervisning. Jag har undervisat i pop, rock, musikal och klassisk sång. Dessa sammantagna erfarenheter utgör en bred bas för hur man kan jobba med röster i väldigt olika sammanhang. Uppdraget jag fått här var att föreläsa om barn- och ungdomsrösten samt jobba praktiskt i workshopform. För mig var det länge sedan jag jobbade med yngre åldrar så jag fick ägna stor tid åt research-arbete. Det kändes viktigt att presentera både tradition och nutid, enkelhet och komplexitet och musik ur olika traditioner och kulturer. Att jag skulle stå och lära ut rep och beat-boxing var inget som vare sig jag eller någon annan i min närhet trott.
Inför kongressen skrev jag en uppsjungningssång, som också utgjorde rubriken för min presentation Kom och sjung en sång. Den kom att utgöra startskottet för mera komponerande av just olika typer av uppsjungnings-sånger; flera av dem med kombinationen röst och rörelse. Övningarna är tänkta att kunna fungera för både soloröst som kör och spänner från lätta melodier till avancerad stämsång. Övningarna är skrivna i olika musikaliska stilar och ska förhoppningsvis resultera i en bok.
Presentationen följdes av intressanta samtal med deltagarna om musikundervisning i skolan, och intrycket var att många fick med sig nya kunskaper och idéer. Intresset var stort och jag fick flera förfrågningar att komma och jobba ute i landet. | sv |