| dc.contributor.author | Kohlström, Åsa | |
| dc.contributor.author | Stefansdotter, Mia | |
| dc.date.accessioned | 2018-12-13T10:53:37Z | |
| dc.date.available | 2018-12-13T10:53:37Z | |
| dc.date.issued | 2018-12-13 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/58384 | |
| dc.description | The aim of this study was to examine language ability in relation to
gender, quality of life (QoL) and parental educational level in 10-12-year-old
children. Twenty-eight children (17 girls, 12 boys) and 56 parents participated
in the study. Children’s abilities regarding receptive and expressive language,
language structure, verbal working memory and receptive vocabulary were assessed.
Children’s QoL was also assessed via questionnaire. No significant differences
in language ability were observed between boys and girls. A significant
relationship was observed between children’s QoL and their language ability,
but not between QoL and receptive vocabulary. Educational level for both parents
were significantly related to children’s language ability, whilst only the
mothers’ educational level was related to receptive vocabulary. The results
should be interpreted with caution due to the small sample, but can contribute to
highlight the relationship between language ability, gender, QoL and parental
educational level in 10-12-year-old children. | sv |
| dc.description.abstract | Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie var att undersöka
språklig förmåga i relation till kön, livskvalitet och vårdnadshavares utbildningsnivå
hos 10–12-åriga barn. Tjugoåtta barn (17 flickor, 12 pojkar) och 56
vårdnadshavare medverkade i studien. Barnens förmågor avseende receptivt och
expressivt språk, språklig struktur, språkligt minne, arbetsminne samt receptivt
ordförråd undersöktes. Barnens livskvalitet undersöktes med ett självskattningsformulär.
Inga signifikanta skillnader sågs mellan pojkars och flickors
språkliga förmåga. Ett signifikant samband sågs mellan barnens livskvalitet och
språkliga förmåga, dock ej gällande receptivt ordförråd. Båda vårdnadshavarnas
utbildningsnivå korrelerade signifikant med barnets språkliga förmåga, men
endast mammans utbildningsnivå var signifikant gällande receptivt ordförråd.
Studiens resultat bör tolkas med försiktighet på grund av studiens storlek och
urval, men kan ge ökad insikt i relationen mellan språklig förmåga och kön,
språklig förmåga och livskvalitet samt språklig förmåga och vårdnadshavarnas
utbildningsnivå hos 10–12-åriga barn. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2018 | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 314 | sv |
| dc.subject | språklig förmåga | sv |
| dc.subject | barn | sv |
| dc.subject | kön | sv |
| dc.subject | livskvalitet | sv |
| dc.subject | utbildningsnivå | sv |
| dc.subject | language ability | sv |
| dc.subject | children | sv |
| dc.subject | gender | sv |
| dc.subject | quality of life | sv |
| dc.subject | educational level | sv |
| dc.title | Språklig förmåga hos 10–12-åriga barn i relation till kön, livskvalitet och vårdnadshavares utbildningsnivå | sv |
| dc.title.alternative | Language ability in 10–12-year old children in relation to gender, quality of life and parental educational level | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe |
| dc.contributor.department | Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en |
| dc.type.degree | Student essay | |
