dc.contributor.author | Fleischer, Siri | |
dc.contributor.author | Lindström, Marie | |
dc.date.accessioned | 2018-12-13T12:34:01Z | |
dc.date.available | 2018-12-13T12:34:01Z | |
dc.date.issued | 2018-12-13 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/58394 | |
dc.description | The purpose of this study was to examine a new Swedish assessment tool aiming to assess anomia in connected speech through video narration. Stimuli consisted of video sequences distributed between three sets. Pilot data from 36 adults with no known brain damage and ten individuals with self-rated anomia after stroke was transcribed and analysed quantitatively. Results revealed that stimuli sets were comparable regarding the number of produced verbs but not regarding the number of produced nouns. Individuals with no known brain damage performed significantly better regarding the production of nouns and verbs than individuals with anomia, indicating construct validity for the assessed stimuli set. Augmentation of measurements, test instructions and manual could enhance the tool’s capacity to gauge mild impairments. Additional studies are required to examine psychometric aspects. In summary, the tool requires further development, yet allows for research applications in the approach for an ecologically valid analysis of noun and verb production. | sv |
dc.description.abstract | Studiens syfte var att prova ut ett bedömningsinstrument på svenska för bedömning av anomi i sammanhängande tal genom återberättande av rörlig bild. Materialet bestod av händelseförlopp fördelade över tre stimuliuppsättningar. Pilotdata från 36 vuxna utan känd hjärnskada och tio vuxna med självupplevd anomi till följd av stroke transkriberades och analyserades kvantitativt. Resultatet visade att stimuliuppsättningarna var jämförbara avse-ende antal producerade verb men inte avseende antal producerade substantiv. Individer utan känd hjärnskada presterade signifikant bättre vid produktion av substantiv och verb än individer med anomi vilket indikerar att den undersökta stimuliuppsättningen hade konstruktvaliditet. Utveckling av analysmått, test-instruktioner och analysmanual skulle kunna öka instrumentets kapacitet att mäta subtila ordfinnandesvårigheter. Fler studier behövs för att undersöka instrumentets psykometriska egenskaper. En slutsats är att instrumentet bör utvecklas men kan användas inom forskning för att närma sig en mer verklig-hetsnära analys av hur substantiv och verb produceras i vardagen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2018 | sv |
dc.relation.ispartofseries | 319 | sv |
dc.subject | sammanhängande tal | sv |
dc.subject | videostimuli | sv |
dc.subject | vuxna | sv |
dc.subject | anomi | sv |
dc.subject | ordklass | sv |
dc.subject | connected speech | sv |
dc.subject | video stimuli | sv |
dc.subject | adults | sv |
dc.subject | anomia | sv |
dc.subject | word class | sv |
dc.title | Bedömning av anomi genom återberättande av rörlig bild - En pilotstudie | sv |
dc.title.alternative | Assessing anomia through video narration - A pilot study | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe |
dc.contributor.department | Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en |
dc.type.degree | Student essay | |