FÖRÄLDRAR SOM SYNLIGGÖRS GENOM BARNETS BÄSTA. En kvalitativ studie om socialsekreterares och familjebehandlares syn på föräldraskap hos föräldrar vars barn är placerade.

Abstract

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares och familjebehandlares föreställningar om föräldraskap hos placerade barns föräldrar, samt undersöka hur dessa föreställningar kan förstås. Studien utgick från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där teoretiska begrepp som görandet av föräldraskap, föräldrapraktiker och handlingsutrymme var centrala. Begreppen användes för att begreppsliggöra vad det innebär att vara förälder inom det tredelade föräldraskapet och analysera vilka förutsättningar som uttrycks påverka arbetet med föräldrar till placerade barn. I studien har kvalitativ intervju och gruppintervjuer använts under fem semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 15 intervjupersoner inom socialtjänsten. Både myndighetsutövande socialsekreterare och familjebehandlare intervjuades och samtliga intervjupersoner arbetade med placerade barns föräldrar inom den sociala barnavården. Studiens resultat vilar på en tematisk analys av det som framkom under intervjuerna. Studiens huvudresultat visar att föräldraskapet omförhandlas inom det tredelade föräldraskapet där förälderns förmåga till insikt om sin roll i vad som är bäst för barnet värderas högt. Studiens resultat visar även att socialsekreterare och familjebehandlare kan ha olika syn på föräldraskapets praktik men att uttryck för det komplexa i att arbeta med både barn och föräldrar, samt upplevelsen av att arbeta utan tydliga riktlinjer för föräldraarbetet, är oberoende av yrkesroll.