Show simple item record

dc.contributor.authorKarlsson, Fredrik
dc.date.accessioned2019-01-23T12:51:12Z
dc.date.available2019-01-23T12:51:12Z
dc.date.issued2019-01-23
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/58675
dc.description.abstractI denna magisteruppsats har jag valt att beforska hur en placering i en särskild undervisningsgrupp (SUG) påverkar en individ, utifrån ett antal perspektiv. Antalet SUG i Sverige ökar samtidigt som den pågår en debatt om alla elevers lika rätt till en likvärdig undervisning. Visionen om en skola för alla låter påvisa att alla elever ska ges möjlighet att lyckas i sin egna klass samt att det är skolans ansvar att anpassa sin verksamhet efter elevernas förutsättningar och behov. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur elever som går i särskilda undervisningsgrupper beskriver sin skolgång, sitt identitetsskapande och sitt aktörskap. Jag har utgått ifrån tre olika frågeställningar vilka är: Hur beskriver ungdomarna att deras syn på sig själva påverkats av deras skolgång? Hur talar ungdomarna om sina upplevelser av att ha kunnat påverka sin skolgång? Vad tänker ungdomarna om deras placering i en SUG? Mitt fokus har varit på eleven egna narrativ kopplat mot dessa frågor. Jag har utgått från en kvalitativ ansats med enskilda semistrukturerade intervjuer som metod. Empirin har analyserats genom en diskurspsykologisk ansats och resulterat i tre olika teman; ”Problembärare”, ”Placering” och ”Att vara eller att inte vara aktör”. Sammanfattningsvis visar resultat att, de sju personerna som intervjuats, samtliga upplevde sig själva som bärare av de olika problem vilka de upplevde genom skolgång, ansvaret låg på deras axlar. Placeringsdiskursen indikerar en objektifiering av eleverna, inte sällan kopplad mot deras eventuella diagnostiserade funktionsvariation. Resultatet pekar mot att en placering allt som oftast sker utan ett elevens röst blivit hörd i processen. Vidare visar resultatet att en placering kan leda till en ökad upplev känsla av aktörskap och därigenom en ökad framtidstro. För andra har placeringen haft motsatt effekt, en känsla av maktlöshet och objektifieringen, bland annat genom den medicinska diskursen visar sig vara ett tydligt mönster i respondenternas narrativ.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesVT18-2920-002-PDA522sv
dc.subjectfunktionsvariationsv
dc.subjectdiskursanalyssv
dc.subjectdiskurspsykologisv
dc.subjectsärskild undervisningsgruppsv
dc.subjectidentitetsv
dc.subjectcripsv
dc.title“Jag är mycket mer än en diagnos” En kvalitativ intervjustudie om elevers tankar om att gå i en särskild undervisningsgruppsv
dc.typeTexteng
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.type.degreeStudent Essayeng
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record