Pedagogiska konsekvenser av DAMP och ADHD

Abstract

Abstract Examensarbete inom lärarutbildningen. 10p Titel: Pedagogiska konsekvenser av DAMP och ADHD Författare: Susanne Lavén och Susanne Pelkonen Handledare: Marie Sjöberg Examinator: Girma Berhanu Bakgrund: Alla barn i Sverige har skolplikt i nio år och skolan skall under dessa nio år ge eleverna trygghet och en positiv upplevelse till inlärning. Men i dagens skola finns många elever med svårigheter av olika slag. Samtidigt som samhället ställer högre krav på att eleverna skall lära sig mer och mer i skolan. Detta har under utbildningen fått oss att undra: Hur går det då för elever i behov av särskilt stöd och framför allt för eleverna med diagnoserna DAMP och ADHD? Hur arbetar pedagogerna med dessa elever och vilket stöd får pedagogerna i sin verksamhet? Syfte: Att undersöka vilka pedagogiska konsekvenser elever med diagnoserna ADHD och DAMP medför i den dagliga verksamheten samt vilka resurser som finns att tillgå. • Hur beskriver pedagogerna DAMP? • Hur beskriver pedagogerna ADHD? • Vilka konsekvenser får dessa diagnoser för verksamheten? • Vilka resurstillgångar finns för elever med ADHD och DAMP i skolans verksamhet? Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem pedagoger. Resultat: DAMP och ADHD anser pedagogerna är stora koncentrationssvårigheter. De tycker att dessa elever har svårt att avskärma omgivningen och fokusera på arbetsuppgiften. Eleverna har också problem med att påbörja, fullfölja och avsluta en uppgift utan stöd. De anser också att vissa av dessa elever har aggressioner och sociala svårigheter. Eleverna anses vara normalbegåvade. En del elever får medicinsk behandling. De pedagogiska konsekvenserna är att man som pedagog bör hålla en struktur och ordning i klassrummet. Man bör också förbereda eleverna så att de vet vad som ska ske och vilka krav som ställs på dem. De är eniga om att man ska anpassa undervisningen till individerna. De resurstillgångar pedagoger har till sin hjälp är: elevassistenter, specialpedagoger, mindre grupper och datorprogram. Eleverna hade inte tillgång till mindre hjälpmedel såsom bolldyna, mobiltelefon med inbyggd kalender och tyngre linjal.