Show simple item record

dc.contributor.authorElofsson, Lisa
dc.contributor.authorWigforss Tibbling
dc.date.accessioned2019-01-24T17:22:25Z
dc.date.available2019-01-24T17:22:25Z
dc.date.issued2019-01-10
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/58753
dc.description.abstractKliniska psykologer förväntas använda vetenskaplig evidens och ha ett personcentrerat förhållningssätt. Studiens syfte var att undersöka hur psykologer i psykiatrisk öppenvård förhåller sig till evidens, då den kliniska tillämpningen av evidens är upp till psykologen. En tolkande fenomenologisk analys av tio intervjuer resulterade i sex teman. Det framgick att avståndet mellan forskning och klinik har genererat osäkerhet som hanterats på olika sätt, samt att förhållningssättet till evidensparadigmet inte kan separeras från den organisatoriska kontexten. Informanterna har förlitat sig på intuition och omdöme respektive forskning i olika grad samt uppfattat att de har olika stort handlingsutrymme till individanpassade bedömningar. Resultatet diskuteras i relation till det kliniska omdömets plats vid ett personcentrerat arbetssätt, då många frågor inte kan besvaras av evidens.sv
dc.language.isoswesv
dc.titleVarken forskning eller omdöme kan vara det enda – Psykologers förhållningssätt till evidens i psykiatrisk öppenvårdsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/ Department of Psychologyeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Psykologiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record