| art.description.project | Ahmad Shamloos liv och arbete sammanföll med stora politiska och sociala förändringar i världen – och i Iran. Han föddes 1925 i Tehran och dog i Karaj, år 2000. Han levde, överlevde och arbetade således genom inte bara 1951-1953 års demokratiska Iran och dess fall i samband med en CIA/MI5-kupp, utan även revolutionen 1979 och det påföljande åttaåriga kriget mellan Iran och Irak, under vilket uppemot en halv miljon människor – både soldater och civila – dog. Som barn levde Ahmad Shamloo ett kringresande liv, eftersom fadern var officer, och hans litterära gärning kännetecknas av en otrolig bredd och ett anmärkningsvärt djup. Han debuterade med en diktsamling 1947 och fortsatte att skriva och publicera poesi, romaner, noveller, dramatik, barnböcker, journalistiska texter, samt översatte från framförallt franska till persiska.
På ett sätt är dikterna enkla – ett avskalat språk som producerar mycket klara, nästan glänsande, bilder. Men språket och bilderna har ofta djupa förgreningar långt in i Irans – och världens – historia. Barnen från djupen som finns i urvalet beskriver på ett enkelt sätt människor som växer upp under omöjliga villkor, i samhällets lägsta skikt, och hur den omöjligheten vänds till möjlighet till omstörtning. Omkvädet ”Barnen från djupen” förändras i sista strofen till ”Kaveh från djupen”. Kaveh är ett vanligt persiskt namn, ett namn som en person som växer upp i omständigheterna dikten beskriver skulle kunna ha. Men Kaveh är också en gestalt ur Shahnameh, Ferdowsis stora diktverk från 900-talet. Kaveh var, enligt legenden, en enkel smed som ledde ett uppror mot en ockupationsmakt. Bilden av honom, när han spänner fast sitt läderförkläde på ett spjut och förvandlas från smed till hjälte är lika närvarande som bilden av Oden som offrar ett öga för visheten. ”Kaveh från djupen”, i Shamloos dikt är denna vem-som-helst, ett barn från djupen. Dikten påminner om att det just är en vem-som-helst som kan trigga ett uppror. Det borde inte undgå någon att Kaveh – som upprorsmakare mot en ockupationsmakt – anspelar på den västerländska makten bakom Shahen. Dikten publicerades 1979-1980, samma år som revolutionen ägde rum.
Vad mina översättningar av Shamloos dikter vittnar om – utöver mina tillkortakommanden som översättare och utöver de båda språkens grammatiska egenheter och dissonanser – är en annan sorts omöjlighet i att översätta Shamloo. Det finns helt enkelt ännu inte tillräckligt mycket persiskspråkig litteratur översatt till – och levande i – det skandinaviska litterära landskapet. En Kaveh borde vara lika lättidentifierbar som en Hector eller en Akhilles. Så länge det inte finns fler översättningar kommer översättningar att vara omöjliga. Och det är förstås bara det omöjliga som är värt att göra, så fram till dess finns bara en sak som är möjlig: Att fortsätta översätta. | sv |
