| dc.description.abstract | Syfte: Elever i läs- och skrivsvårigheter ska, liksom alla elever, först och främst få stöd inom den ordinarie undervisningen. Mycket pengar har satsats på digitalisering i skolorna. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt digitala hjälpmedel kan ha en inkluderande funktion för elever i läs- och skrivsvårigheter ur ett lärar- och elevperspektiv. Syftet var också att undersöka vilka möjligheter och hinder lärare och elever beskriver med användningen av digitala hjälpmedel för en inkluderande undervisning.
Teori: Verksamhetsteorin användes som teori i studien. Resultatet analyserades utifrån teorins modell för verksamhetssystem vilken består av delarna medierande redskap, subjekt, objekt, regler, gemenskap och arbetsdelning.
Metod: Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare, fem gymnasielärare samt med fem gymnasieelever i läs-och skrivsvårigheter. Tematisk analys användes för bearbetning av empirin.
Resultat: I studien framgick att det finns många olika tillgängliga hjälpmedel som lärare och elever beskriver kan göra undervisningen inkluderande för elever i läs- och skrivsvårigheter och att både lärare och elever ser många möjligheter. Det finns dock brister i hur digitala hjälpmedel implementeras. Hinder för användningen av digitala hjälpmedel är lärares brist på kunskap, brist på tid, teknik som inte fungerar samt otydlig ansvarsfördelning. Studien visade även på en brist i kommunikationen mellan lärare och speciallärare/ specialpedagoger vilket gör att eleverna känner att de själva måste ta stort ansvar för att få adekvata hjälpmedel. | sv |
