Show simple item record

dc.contributor.authorSjöstrand, Charlie
dc.contributor.authorMaringer, Josefine
dc.date.accessioned2019-03-12T10:33:24Z
dc.date.available2019-03-12T10:33:24Z
dc.date.issued2019-03-12
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/59645
dc.description.abstractBakgrund och problemdiskussion: Många företag har sedan en tid frivilligt valt att redovisa sin sociala och miljömässiga inverkan på samhället för att legitimera sig gentemot sina intressenter. Från och med 2016 måste svenska företag av en viss storlek enligt lag upprätta en hållbarhetsrapport i samband årsredovisningen, till följd av EU-direktiv 2014/95. Direktivet har bland annat kritiserats för sin vaga utformning och för att dess syften står i kontrast mot varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka hur regleringen har påverkat den berättande delen om hållbarhet i företags årsredovisningar. Mer specifikt har vi studerat hur företagen har tolkat lagkravet om att presentera information som både ska vara väsentlig för sina intressenter och samtidigt vara jämförbar över tid och mellan företag. Vad företagen säger om hållbarhet i årsredovisningarna och hur de säger det är också frågor vi ämnar besvara. Metod och teoretisk referensram: En narrativ innehållsanalys genomfördes av årsredovisningarna från 2016 och 2017, för de två största, svenska, privatägda fastighetsbolagen, Vasakronan och Castellum. Resultatet av studien analyserades utifrån den teoretiska referensramen, innehållande bland annat institutionell teori, intressentteori samt tolkning. Empiri och slutsats: Resultatet visade på stora skillnader i båda företagens årsredovisningar efter att lagkravet trädde i kraft, både gällande den totala mängden information om hållbarhet som presenterades och vilken typ av hållbarhet, exempelvis miljö eller socialt ansvar, som det fokuserades på. Lagkravet har härvidlag inneburit en försämring av jämförbarheten av informationen, både intern och mellan företagen. Detta var å andra sidan ett tydligt tecken på att företagen reflekterat över väsentlighet utifrån sina intressenter och som beslutsunderlag för intressenter och investerare innebar det en viss kvalitetshöjning. Dessa fynd bekräftade den inneboende konflikten mellan EU-direktivets och lagkravets syften.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesExternredovisningsv
dc.relation.ispartofseries18-19-16sv
dc.subjectHållbarhetsredovisning, jämförbarhet, tolkning, väsentlighetsv
dc.titleReglerad hållbarhetsredovisning - en narrativ analys. En fallstudie inom fastighets-branschensv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record