I avantgardets skugga. Brytpunkter och kontinuitet i svensk teater kring 1900

Abstract

Går det att sätta ljus på avantgardets skugga? Vad är det som kommer bestå i scenkonsthistorien och vilka processer är det som gör att majoriteten av scenkonsthändelserna och de uttryck som de representerar sorteras undan till förmån för en central och mer begränsad utvecklingsberättelse? Teaterhistorien gällande perioden omkring sekelskiftet 1900 är beskriven som perioden när teater blev teaterkonst och de stora (manliga) teaterregissörerna blev de centrala agenterna. Detta konstituerade teateravantgarde har förpassat den ordinarie teatern i skuggan. Detta val som en gång har etablerats tenderar att ärvas utan att i grunden ifrågasättas. […] I forskningsprojektet Brytningspunkter och kontinuitet. Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880–1925 har vi inte fokuserat på den brytpunkt som tidigare forskning har satt i centrum, regissörernas intåg. Istället har vi kunnat upptäcka andra brytpunkter och också se en kontinuitet i historien, att inte allt förändrades genom regissörens tilltagande makt. […] Denna bok är inte är en alternativ teaterhistoria, men exemplen visar på andra historier som kan hämtas ur arkiven. Förhoppningsvis kan vi också smitta läsaren med den upptäckarglädje som arkivforskning kan ge (och samtidigt besvikelse över försvunnet eller aldrig insamlat material).