När beslutet fattats - en studie av kommuners hantering av skolnedläggningar

Abstract

Att lägga ner en skola är antagligen bland det svåraste en lokalpolitiker kan behöva göra. Skolnedläggningar är en laddad fråga då det handlar om barns framtid och en institution i samhället som ofta betyder något mer än bara en byggnad för utbildning. Från politikernas sida finns ofta en befogad oro för långdragna processer med omfattande protester från föräldrar och andra medborgare. Samtidigt uppkommer ibland situationer när en kommun inte tycker sig ha mycket annat val än att lägga ned en skola. Hur kan en kommun hantera frågan för att få acceptans eller åtminstone tolerans bland befolkningen för ett så pass laddat beslut?

Den här rapporten undersöker svenska fall av skolnedläggningar under den senaste tioårsperioden med syfte att identifiera faktorer som kan påverka möjligheten att uppnå acceptans för beslutet. Med hjälp av sammanträdesprotokoll, tidningar, radio och intervjuer har ett generellt händelseförlopp utmejslats som många skolnedläggningsprocesser verkar följa. Fyra stiliserade typfall av sådana processer presenteras, diskuteras och jämförs och utgör grunden för de tänkbara framgångsfaktorer som diskuteras i rapporten. En huvudslutsats är att de som är involverade i frågan bör betrakta processen som något som fortsätter även efter att beslutet är fattat. Detta innebär bland annat att man på ett tydligt sätt faktiskt motiverar och förklarar varför beslutet fattas och att man om möjligt bjuder in berörda parter till en så kallad ”hur-dialog”, det vill säga en dialog om hur en förändring ska kunna genomföras på ett bra sätt snarare än om den ska genomföras.

Rapporten ”När beslutet fattats” är skriven av Petra Fogelholm tillsammans med Jenny de Fine Licht och Peter Esaiasson, inom forskningsprojektet Justifying hard decisions – a necessary evil in representative democracy som finansieras av Vetenskapsrådet.