| dc.description.abstract | Syfte:
Bristande följsamhet inom kommunal redovisning är ett välkänt fenomen, men trots detta har väldigt få studier kring det området genomförts. De tidigare studierna (Falkman & Tagesson 2008; Tagesson 2010; Haraldsson & Tagesson 2014; Haraldsson 2016; Donatella et al. 2018) som har forskat på redovisningskvalitet med olika mått, vid olika tidpunkter, fick olika resultat. Dessutom pågår fler diskussioner kring införandet av sanktioner och skärpt lagstiftningar än någonsin. Bristande följsamhet i offentlig sektor är inte något unikt fenomen som enbart förekommer i Sverige utan andra länder som infört finansiella reformer kopplade till New Public Management (NPM). Denna uppsats ämnar därför genomföra en empirisk undersökning av samtliga kommuner i landet som analyserar följsamhet mot lagar och normering utifrån ett agentteoretiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att förklara varför kommunernas redovisningskvalitet skiljer sig åt. Emellertid fokuserar den här uppsatsen på en post, nämligen enbart materiella anläggningstillgångar, baserat på 290 kommunernas utfall som visas i årsredovisning 2017.
Teori:
För att besvara uppsatsens syfte används agentteori vars grundläggande idé bygger på ett kontraktsförhållande mellan agent och principal. Agentteorins grundantagande, att individen är opportunistisk och drivs av sitt egenintresse, ger upphov till agentproblemet (Pastoriza & Ariño 2008). Eftersom individen alltid kommer att välja det som ger maximal nytta till sig själv (Davis et al. 1997) kommer agenten att agera i sitt eget intresse snarare än i principalens intresse (Pastoriza & Ariño 2008). Utifrån agentteorin härleds fem hypoteser i uppsatsen: H1: Det finns ett positivt samband mellan storlek och redovisningskvalitet. H2a: Det finns ett positivt samband mellan skattesats och redovisningskvalitet. H2b: Det finns ett positivt samband mellan skattebas och redovisningskvalitet. H3: Det finns ett positivt samband mellan statsbidrag och redovisningskvalitet. H4: Anlitade sakkunniga revisorer påverkar kommunernas redovisningskvalitet.
Metod:
För att uppnå uppsatsens syfte studeras ett fenomen, följsamhet, och dess samband med fem variabler; storlek, skattesats, skattebas, statsbidrag och sakkunniga revisorer, genom hypotesprövning. För detta kommer en statistisk undersökning att genomföras, dvs. uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod för empirisk analys. Som mått på redovisningskvalitet mäts följsamhet specifikt kring en rekommendation, 11.4 om materiella anläggningstillgångar, som RKR angett. Multipel regressionsanalys (MRA) väljs som en forskningsmetod då man vill analysera hur en beroende variabel påverkas av flera förklarande variabler. Utöver de variablerna används kontrollvariabler som testas i regressionsanalysen. Eftersom den tredje variabeln som kallas för ”kontroll- eller testvariabel” ofta kan förklara föreliggande orsaker bättre och/eller upptäcka en skenbar påverkan på utfallet då de flesta orsaksförhållandena är komplexa och mer än en faktor ofta samtidigt påverkar en viss företeelse (Djurfeldt et al. 2018).
Resultat:
Där multipel regressionsanalys (MRA) visas presenteras hur varje variabel påverkas av flera förklarande variabler via två olika modeller: en huvudmodell och en kompletterande modell. H1 har fått stöd från den statistiska analysen som visat ett signifikant positivt samband mellan Ln Storlek och följsamhet. Detta ligger även i linje med tidigare forskningsresultat (Haraldsson & Tagesson 2014). H2a som visat ett positivt samband mellan skattesats och följsamhet i huvudmodellen har inte fått tillräckligt stöd för acceptans på grund av ett helt motsatt resultat som funnits i den kompletterande modellen. Därmed stöds H2a delvis och den ligger inte i linje med varken agentteorin eller tidigare studier (Tagesson et al. 2013; Haraldsson & Tagesson 2014; Collin et al. 2017). I H2b har man inte funnit något statistiskt samband med följsamhet i varken huvudmodell eller kompletterande modell, dvs. H2b förkastas då resultaten inte ger stöd för hypotesen. H3 till skillnad från tidigare studie av da Costa Carvalho med flera (2007) inte funnit tillräckligt bevis på att hypotesen stöds av resultaten. Dessutom har statsbidrag i relation till skatteintäkter, statsbidrag samt utjämning fått ett negativt samband med följsamhet i huvudmodellen. Därför förkastas H3. Av analysen som testats H4 framgick att de kommuner som anlitat EY, KPMG, Eget Kontor och Övriga har något sämre följsamhet än de kommuner som anlitat PwC (referenskategori) medan Deloitte visade en bättre följsamhet än PwC. Emellertid framgick av både huvudmodellen och den kompletterande modellen att skillnader mellan de olika revisionsbyråerna och följsamhet inte var signifikanta, vilket innebär att man inte kan utesluta att slumpen kunde ha orsakat resultatet. Därmed stöds H4 delvis. | sv |
