Hur väl upplyser koncerner noterade på Nasdaqs Nordic Large Cap kring den kommande standarden IFRS 16?

Abstract

Bakgrund och problem: IFRS 16 är en ny standard angående redovisning av leasingavtal som tillämpas från och med räkenskapsår 2019. Standarden medför att leasingavtal ska redovisas på balansräkningen, och därmed kan leasingavgiften ej längre kostnadsföras direkt. Årsredovisningen innan tillämpningen av en ny standard ska, enligt IAS 8, innehålla en upplysning angående standarden som uppnår vissa krav. Detta innebär att företag som applicerar IFRS måste upplysa om införandet av den nya standarden i sin årsredovisning 2018. Syfte: Syftet med denna studie är att bedöma upplysningskvaliteten angående införandet av IFRS 16 i nordiska koncerners årsredovisningar. Kvaliteten bedöms med utgångspunkt i IAS 8 samt IASB:s föreställningsram. Frågeställning: Hur väl upplyser koncerner noterade på Nasdaqs Nordic Large Cap kring den kommande standarden IFRS 16? Hur skiljer sig upplysningskvaliteten kring implementeringen av IFRS 16 mellan branscher och mellan länder för noterade koncerner på Nasdaqs Nordic Large Cap ? Metod: Vi undersökte upplysningskvaliteten, som bedömdes utifrån ett kvalitetsindex skapat av oss med utgångspunkt i IAS 8 samt IASB:s föreställningsram. Kvalitetsindexet skapades i enlighet med Coy & Dixons (2004) artikel kring kvantifiering av innehåll i årsredovisningar. Resultat och slutsatser: Deskriptiv statistik har använts för att presentera studiens empiriska resultat. Det blir då tydligt att det råder skillnader i upplysningskvalitet, både mellan branscher och länder. Detta kan bero att företagen avsiktligt väljer att dölja viss information som de upplever vara missgynnande, eller att det anses vara för resurskrävande att ta fram informationen. Resonemang förs kring institutionella faktorer som förklaring till skillnader i upplysningskvalitet mellan länder. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier bör undersöka den faktiska påverkan IFRS 16 haft på företags finansiella rapporter och genomföra en regressionsanalys för att söka samband mellan upplysningkvalitet och det faktiska utfallet av standarden. En regression kan även göras för att söka generella slutsatser kring samband mellan upplysningskvalitet och land där en större population kan inkluderas.