Visa enkel post

dc.contributor.authorNordström, Anna-Maria
dc.date.accessioned2006-07-05T12:20:47Z
dc.date.available2006-07-05T12:20:47Z
dc.date.issued2006
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/607
dc.description.abstractAbstrakt Uppsatsens syfte har varit att tydliggöra den debatt som förts mellan olika sångpedagogiska skolor med utgångspunkt från Jo Estills forskning och metod i förhållande till mer traditionell klassisk sångmetodik. Jag har lagt störst vikt vid debatten kring afrosångtekniken belting eftersom den föranlett en intensiv diskussion där det råder delade meningar om huruvida tekniken är möjlig att utöva utan risk för att rösten tar skada. Jag har också haft för avsikt att placera denna debatt i ett större sammanhang och har därför undersökt sambandet mellan det motstånd som populärmusiken och dess företrädare mött, och musikens afrikanska ursprung. I min analys försökte jag kartlägga olika uppfattningar om belting och hur tekniken definieras på skilda sätt. Jag jämförde hur olika pedagoger och forskare anser att den produceras, vilket register som används, vilka karaktärsdrag tekniken har samt eventuella skadeverkningar. Det visade sig då att Estill var den enda som beskrev två tekniker med tjocka stämläppar och lång slutenfas under fonationscykeln; speech (modalröst) och belting. Alla forskare och pedagoger som ansåg att belting producerades med hjälp av modalrösten i ett högt register visade sig också vara eniga när det gällde beltingkvaliténs skadeverkningar. Även Estill menar att speech kvalitén i ett högt register kan orsaka skada. Många forskare är också eniga om att det finns dem som klarar att belta i årtionden utan att stämbanden tar skada, men de har ingen förklaring till varför vissa klarar tekniken bra och andra inte gör det. Min slutsats är att det finns två sätt att sjunga med tjocka stämband och lång slutningstid. Den ena är speech (modalröst) och den andra är belting enligt Estills definition. Jag anser att anledningen till att frågan är så problematisk är att dessa båda kvaliteér klumpas ihop till en röstkvalité av de flesta forskare och pedagoger. Detta gör debatten komplicerad eftersom den ena tekniken är skadlig för rösthälsan medan den andra inte är det. Jag drar också slutsatsen att det är beltingtekniken enligt Estills definition som de sångare med långlivade karriärer använder sig av. Nyckelord: afrosång, belting, sångteknik, afroamerikansk musiktradition, västerländsk konstmusik, ras, sångterminologi, begreppeng
dc.format.extent2137747 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosweeng
dc.publisherGöteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningeng
dc.relation.ispartofseriesvt06 6110-09eng
dc.subjectafroamerikansk musiktraditioneng
dc.subjectbegreppeng
dc.subjectsångterminologieng
dc.subjectraseng
dc.subjectafrosångeng
dc.subjectbeltingeng
dc.subjectsångteknikeng
dc.subjectmusiktraditionvästerländsk konstmusikeng
dc.titleBelting- En kontroversiell sångteknik under debatteng
dc.typeTexteng
dc.type.svepothereng
dc.type.degreeothereng


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post