Bland krattor och pallkragar - Stadsodlingens roll i den socialt hållbara staden

Abstract

Det huvudsakliga syftet med denna flerfallsstudie har varit att undersöka hur ett urval av stadsodlingar i Göteborgs Stad kan skapa värden kopplade till social hållbarhet. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har vi identifierat ett antal sociala värden som vi framhåller som särskilt betydelsefulla. Vidare har vi utformat en områdesindelning för att undersöka om geografiska skillnader kan påverka vilka värden som skapas i stadsodlingsföreningarna. Slutligen har vi undersökt möjliga kopplingar mellan de identifierade värdena och social hållbarhet. För att besvara syftet och frågeställningarna har kvalitativa samtalsintervjuer genomförts med respondenter och informanter. Respondenterna består av medlemmar i stadsodlingsföreningarna och det är deras uppfattningar som utgör uppsatsens huvudfokus. Informanterna har intervjuats med anledning av deras yrkesmässiga koppling till stadsodlingar och de har främst bidragit med övergripande kunskap om ämnet. Studiens empiriska material förklaras och analyseras av uppsatsens teoretiska ramverk. De centrala teoretiska begreppen är community, community kapacitet och urban social hållbarhet. Tidigare forskning beskriver att stadsodling har förekommit i svenska städer åtminstone ett par hundra år tillbaka i tiden. Idag är stadsodling föremål för intresse inom forskning bland annat på grund av dess kopplingar till den hållbara staden. Uppsatsens resultat visar att de undersökta stadsodlingarna kan bidra med sociala värden som tillit och trygghet, gemensamhet och samarbeten. Undersökningen har identifierat skillnader mellan områdena och de sociala värdena som stadsodlingarna där bidrar till, det går dock inte att säkert fastslå att dessa beror på de olika geografiska förutsättningarna. Slutligen har studien identifierat hur de sociala värdena bidrar till social hållbarhet genom bland annat sociala nätverk och platstillhörighet.