Kapitalstruktur i svenska detaljhandelsföretag –En kvantitativ studie om variabler som förklarar kapitalstruktur

Abstract

Bakgrund och problem: En central fråga för alla företag är hur verksamheten ska finansieras. Detta leder till att frågan om hur företags kapitalstruktur bör se ut ständigt är aktuell, och trots mycket tidigare forskning finns inget enigt svar kring varken vad som förklarar kapitalstrukturen eller hur det förklarar. Detaljhandeln är en stor och viktig bransch för Sverige, men även en bransch som står inför stora förändringar. Det är därför av intresse att undersöka kapitalstrukturen inom denna bransch för att ge beslutsfattare på företag inom detaljhandeln ökad förståelse för kapitalstruktur och dess påverkan på verksamheten. Syfte: Syftet med denna studie är att empiriskt undersöka hur de företagsspecifika variablerna ålder, storlek, lönsamhet, tillväxt och tillgångsstruktur kan förklara kapitalstrukturen hos svenska företag inom detaljhandeln. Metod: Studien har upprättats genom en kvantitativ metod där data från 205 svenska detaljhandelsföretag har hämtats för åren 2009–2017 i syfte att finna signifikanta samband mellan den beroende variabeln och förklaringsvariablerna. För att undersöka dessa samband används en statistisk analysmodell i form av en multipel regressionsmodell. För att tolka och analysera de samband som studien finner görs kopplingar till studiens referensram, vilken består av teori och tidigare forskning inom kapitalstruktur. Resultat och slutsatser: Resultatet i studien visar att två av fem mothypoteser kan accepteras. Dessa är lönsamhet och tillväxt och visar att det existerar signifikanta samband som innebär att skuldsättningen minskar med ökad lönsamhet samt att skuldsättningen ökar med ökad tillväxt i svenska detaljhandelsföretag. Nollhypotesen för tillgångsstruktur accepteras då den visar på ett signifikant negativt samband, vilket innebär att variabeln delvis förklarar kapitalstrukturen men i motsatt riktning. Den multipla regressionsanalysen visar på en liten, men dock signifikant förklaringsgrad, vilket indikerar att den valda modellen endast kan förklara kapitalstrukturen i svenska detaljhandelsföretag till viss del. Utifrån dessa resultat kan slutsatsen dras att förklaringsvariablerna lönsamhet, tillväxt och tillgångsstruktur med statistisk signifikans kan sägas bidra till att förklara kapitalstrukturen i svenska detaljhandelsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Med anledning av den låga förklaringsgraden är vidare studier inom området önskvärda. Ett alternativ är att inkludera ytterligare variabler i denna studies modell för att se om starkare samband kan finnas. Andra riktningar är att undersöka om den heterogenitet som finns i detaljhandelsbranschen påverkar, vilket kan hanteras genom att dela in branschen i underbranscher som undersöks. En tredje riktning är att försöka särskilja de företag som är fristående alternativt moderbolag för att se om detta har någon påverkan då dotterbolag inte har full kontroll över sin kapitalstruktur.