dc.contributor.author | Karlsson, Boel | |
dc.contributor.author | Brantmark, Anna | |
dc.date.accessioned | 2019-08-07T13:57:25Z | |
dc.date.available | 2019-08-07T13:57:25Z | |
dc.date.issued | 2019-08-07 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/61363 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Patienter som är aktuella för hjärttransplantation har en nedsatt livskvalitet vilket förbättras avsevärt vid transplantation men är fortsatt sämre jämfört med den övriga befolkningen.
Syfte: Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) hos vuxna personer ett år efter hjärttransplantation.
Metod: Patienter som genomgått hjärttransplantation vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg under åren 2010-2013 och som skattat sin hälsorelaterade livskvalitet vid 1-årskontrollen (n=64) inkluderades i studien. EuroQol (EQ-5D) är ett validerat, standardiserat och välanvänt instrument som användes för att mäta självskattad HRQoL där dimensionerna; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär samt oro/nedstämdhet ingår. För att undersöka hur olika faktorer påverkar patientens HRQoL samlades information om hjärt- och njurfunktion samt arbetsförmåga vid arbets-EKG in. Deskriptiv statistik samt korrelationsanalys med Spearman’s Rho användes för att undersöka eventuella samband. All data analyserades med det statistiska programmet SPSS (IBM Corp. Riverton, NJ, USA version 25).
Resultat: Majoriteten (34,4%) av patienterna skattade ett år efter hjärttransplantation att de upplevde en god HRQoL med en självskattad hälsostatus mellan 90-100 på den visuella analoga skalan (VAS) i EQ-5D-3L och ungefär hälften av alla patienter (43,7%) hade inga svårigheter eller problem inom de 5 dimensioner som ingår i EQ-5D-3L. Det mest besvärande symtomet var smärtor och besvär där 43,7% upplevde vissa eller stora svårigheter inom dimensionen. Oro och nedstämdhet (p=0.000) var vanligare hos kvinnor. Patienter som presterat sämre vid arbets-EKG hade även en sämre självskattad HRQoL (p=0.003).
Slutsats: HRQoL var relativt god hos patienter 1 år efter hjärttransplantation, däremot upplevde kvinnor mer oro och nedstämdhet. Nedsatt fysisk funktion var associerad med sämre HRQoL. Kunskap om faktorer som påverkar HRQoL efter hjärttransplantation är en förutsättning för att stödja patienten och för att anpassa insatser som kan förbättra HRQoL.
Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalitet, EQ-5D, hjärttransplantation, organfunktion, arbetsförmåga, kön | sv |
dc.subject | Hälsorelaterad livskvalitet, EQ-5D, hjärttransplantation, organfunktion, arbetsförmåga, kön | sv |
dc.title | Hälsorelaterad livskvalitet ett år efter hjärttransplantation | sv |
dc.title.alternative | Health-Related Quality of Life one year after Heart Transplant | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |