dc.contributor.author | Carlson, Emma | |
dc.contributor.author | Nordlöf, Sara | |
dc.contributor.author | Rosenqvist, Annika | |
dc.date.accessioned | 2019-08-14T11:52:35Z | |
dc.date.available | 2019-08-14T11:52:35Z | |
dc.date.issued | 2019-08-14 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/61545 | |
dc.description | Program: Hälsopromotion inriktning idrottsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Handledare: Beatrix Algurén
Examinator: Hillevi Prell
Antal sidor: 44 (inklusive bilagor)
Termin/år: Vt2019 | sv |
dc.description.abstract | Konditionsnivån hos den svenska arbetsföra befolkningen har kraftigt försämrats under åren
1995-2017. En ökning av antalet individer som transporterar sig aktivt till och från arbetet har
potential att både förbättra konditionen hos befolkningen samtidigt som det är gynnsamt ur
samhälls- och miljösynpunkt. Arbetsplatsen har därför stor potential att användas som en
arena för hälsopromotiva interventioner riktade mot aktiv transport. Denna studie syftar till att
identifiera attityder till aktiv transport samt explorativt undersöka faktorer som påverkar valet
av transportmedel. En elektronisk enkät besvarades av 242 medarbetare på sju arbetsplatser
som är eller har varit delaktiga i projektet “Cykelvänlig arbetsplats”. Resultatet visade att en
stor andel uppgav att de hade möjlighet att transportera sig aktivt till och från arbetet. Trots
detta var eget motorfordon det vanligaste transportsättet. Flera faktorer påverkar valet att
transportera sig aktivt där avstånd och tid nämndes mest frekvent. Det gick även att urskilja
en uppskattning för arbetsplatsens engagemang när det kommer till införandet av
underlättande faciliteter på arbetsplatsen såsom duschmöjlighet och säker cykelförvaring.
Resultatet visade även att de som utför fysisk träning på fritiden i större utsträckning väljer
aktiv transport jämfört med de som inte tränar. Detta visar på att interventionen i större
utsträckning når de som redan tränar och således inte de som ur konditionssynpunkt skulle
behöva det mer. Interventioner som syftar till att främja aktiv transport har potential att bli
ännu mer effektiva om betydelsen av attityder och social påverkan tas i beaktande i lika hög
grad som förbättringar i den fysiska miljön relaterat till cykling. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | aktiv transport | sv |
dc.subject | attityder | sv |
dc.subject | hälsopromotiv intervention | sv |
dc.subject | social påverkan | sv |
dc.subject | hälsa | sv |
dc.title | Aktiv transport till arbetet? En explorativ studie om betydelsefulla faktorer vid val av transportmedel i samband med en hälsopromotiv intervention | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |