dc.description.abstract | Bakgrund: I styrdokumenten framgår det tydligt att elever har rätt till extra anpassningar och särskilt stöd, samtidigt som de har rätt att delta i en inkluderande utbildning (Svenska Unescorådet, 2006; UNICEF, 2009; SFS 2010:800). Stödinsatser sker vanligast utanför klassens ram (Asp-Onsjö, 2006), vilket kan upplevas som en motsättning mellan de båda rättigheterna.
Syfte: Syftet med studien var att synliggöra framgångsrika stödinsatser i matematikundervisningen, ur specialpedagoger och speciallärares perspektiv, samt bidra med kunskap om hur extra anpassningar och särskilt stöd i matematik motsvarar en inkluderande undervisning. Vidare syftade studien till att lyfta fram relationen mellan två till synes motsatta rättigheter som eleverna har i dagens svenska skola: å ena sidan rätt till extra anpassningar och särskilt stöd och å andra sidan rätt att delta i inkluderande undervisning.
Vi utgick från tre frågeställningar för att kunna uppnå vårt syfte med studien:
1. Hur resonerar specialpedagoger och speciallärare kring framgångsrika stödinsatser i matematikundervisningen?
2. Hur förhåller sig de stödinsatser i matematikundervisningen som genomförs till frågan om rumslig-, social- respektive didaktisk inkludering?
3. Hur resonerar specialpedagoger och speciallärare kring motsättningen inkludering och stödinsatser?
Teori: Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000), det specialpedagogiska kommunikativa relationsinriktade perspektivet KoRP (Ahlberg, 2001; 2009; 2015; Möllås, 2009) och berör även kategoriskt-, kritiskt- och dilemmaperspektiv (Nilholm, 2007).
Metod: Studien genomfördes som en multipel fallstudie med inspiration av programteori och analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsfilosofi. Studien genomfördes på två 1-9 skolor. Rektorer, specialpedagoger, speciallärare och matematiklärare deltog i enkäten. Två specialpedagoger och två speciallärare deltog i intervjuerna, vilka representerar årskurs 1-9.
Resultat: De o | sv |