Den meningsfulla grammatiken? En studie om hur grammatik legitimeras och avhandlas i svenskämnesläroböcker efter LGY11 grammatiken? En studie om hur grammatik legitimeras och avhandlas i svenskämnesläroböcker efter LGY11 Den meningsfulla grammatiken

Abstract

I kommentarmaterialet till Lgy11 och kursen Svenska 2 står det att grammatik ska behandlas i funktionella sammanhang så att de kunskaperna kan användas för att nå även andra mål. Forskningen menar också att grammatik bör undervisas på detta vis och integreras med annan kunskap i ämnet för att inte bli meningslös. I den här uppsatsen granskas fyra läroböcker skrivna för gymnasieskolans kurs Svenska 2, där grammatik har en explicit plats. Forskningsfrågorna handlar om hur grammatiken har avhandlats (var den är placerad, texturval samt hur man i uppgifter och exempel menar att grammatisk kunskap ska användas) i böckerna och hur detta relateras till ”funktionella sammanhang”, hur författarna legitimerar grammatikstudiet samt hur väl avhandlingen av grammatiken stämmer överens med legitimeringen. Studien är induktiv och består dels av en legitimeringsanalys, dels en induktiv innehållsanalys. Resultaten visar att tre av fyra böcker inte förhåller sig väl till att undervisa om grammatik i funktionella sammanhang eftersom grammatiken i stort är isolerad, övningarna inte uppmanar till analys utan snarare att eleverna endast övar in grammatiska termer och att det inte görs tydligt vad ett grammatiskt metaspråk ska användas till. Den fjärde boken förhåller sig väl till funktionella sammanhang. Legitimeringstypen som är vanligast i materialet är instrumentell rationalisering vilket betyder att man belyser att grammatikstudium får effekter för eleven och/eller dennes skrivande. Analysen har dock visat att det endast är i en av böckerna som innehållet svarar upp mot den legitimeringen – samma bok som ensamt förhåller sig väl till funktionella sammanhang. Tre av fyra böcker lyckas över lag således inte göra grammatisk kunskap till något meningsfullt för utan snarare till ett självändamål, även i de fall där grammatik legitimeras som något mer.