Språkets roll i bedömningen i samhällskunskap

Abstract

Det finns betygsskillnader mellan elever som har svenska som modersmål och flerspråkiga elever (Skolverket, 2018b, s.22). Denna studie visar att en av orsakerna till betygsskillnaderna är att lingvistiska aspekter i somliga fall påverkar den summativa bedömningen av flerspråkiga elevers skriftliga inlämningsuppgifter i samhällskunskap. Lingvistiska aspekter är exempelvis stavning och meningsbyggnad. Aspekterna ska enbart ingå i formativt syfte i samhällskunskapsundervisningen (Skolverket, 2011). Denna studie visar dock att de har en större roll än så. Undersökningens metod är ett surveyexperiment. Deltagarna har summativt bedömt två autentiska elevtexter genom att fylla i en bedömningsmatris och avlägga ett bokstavsbetyg. Efter avslutat experiment har deltagarna även besvarat en enkät som syftar till att besvara huruvida det finns en diskrepans mellan lärares upplevelse av språkets roll i bedömningen och hur de i verkligheten bedömer. Resultatet av experimentet och enkäten har således jämförts med varandra. Studien visar att elever som bristfälligt behärskar svenskans lingvistiska aspekter blir hårdare bedömda i samhällskunskap än elever som behärskar dessa väl. Effekten finns emellertid enbart om bristerna är betydande. Det finns även en diskrepans hos lärare mellan upplevelsen av språkets roll och verkligheten. Lärarens medvetenhet om språkets påverkan minskar effekten men den kvarstår alltjämt. Studiens resultat visar att bedömningens rättssäkerhet brister. En rättssäker bedömning är vitalt i synnerhet eftersom betygen bl.a. har en urvalsfunktion till högre studier.