Skolstrejk, skolplikt och det demokratiska fostransuppdraget: En intervjustudie av förhållningssätt bland samhällskunskapslärare

Abstract

Det senaste året har klimatfrågan aktualiserats genom omfattande skolstrejker för klimatet runt om i Sverige och världen som i augusti 2018 initierats av den unga klimataktivisten Greta Thunberg. Gymnasielärare i samhällskunskap har genom styrdokumenten ett antal målsättningar att förhålla sig till i undervisningen. Den främsta är att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare. Samtidigt ska man arbeta med klimatfrågan och hållbar utveckling. I frågan om skolstrejk ställs dessa målsättningar mot de mest grundläggande- skolplikten och rätten till undervisning. I frågan om skolstrejk har lärare ställts inför ett dilemma där den enskilde lärarens tolkning av demokratibegreppets och fostransuppdragets innebörd utmanas. I studien presenteras med utgångspunkt i intervjumaterialet två utarbetade förhållningssätt, (1) byråkraten och (2) demokraten, som vittnar om samhällslärares sätt att argumentera när det kommer till fostransuppdragets relation till den civila olydnaden. Resultaten visar att byråkraten främst problematiserar skolplikten i förhållande till det demokratiska fostransuppdraget och demokraten snarare tolkningsutrymmet av demokratibegreppet och den civila olydnadens plats i demokratin. Sammantaget går det att säga att det uppstår en konflikt mellan dessa målsättningar när skolstrejker tar sin in i klassrummet.