| dc.description.abstract | Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers förståelse av komplexa tal och vanliga missförstånd kring dessa samt undersöka om det går att kategorisera denna förståelse i olika typer. Ett frågeformulär som behandlar uppfattningen om komplexa tal, deras summa och absolutbelopp gavs till 42 elever från tre olika gymnasieskolor. Undersökningen har sin utgångspunkt i fenomenografisk metod. Resultaten tyder på en återkommande uppfattning att komplexa tal är mindre verkliga än andra, samt att svaga uppfattningar av begrepp för reella tal kan kopplas till missuppfattningar av begreppet för komplexa tal, som t.ex. absolutbelopp. Uppfattning om komplexa tal, deras summa och absolutbelopp modellerades efter konceptuell förståelse och procedurell förståelse vilket baserades på en teoretisk bakgrund av Skemp (1976), Hiebert & Lefevre (1986), Sfard (1991) samt Tall & Vinner (1981). Tolkningen av de aktuella begreppen dominerades sällan av ena eller andra typen av uppfattning, utan det var ofta små skillnader med viss tonvikt åt ena eller andra hållet. De didaktiska konsekvenserna av att känna till elevers begreppsförståelse är att man får en uppfattning om hur man kan undervisa om begrepp för att nå en bättre förståelse bland eleverna. Elever som har en mer procedurell uppfattning kan gynnas av att få en konceptuell beskrivning och vice versa. | sv |
