Ensamkommande flyktingbarns hälsa - En litteraturbaserad studie

Abstract

Bakgrund: Ensamkommande flyktingbarn har visats vara sårbara i och med komplexiteten i interaktionen mellan politisk ekonomi, sociala och psykiska faktorer som traumatiska upplevelser och separation från starka emotionella band. Olika styrande dokument har upprättats för att se till denna sårbarhet, de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter utgör två av dem. Syfte: Studiens syfte var att undersöka forskningsläget kring ensamkommande flyktingbarns hälsa. Metod: En litteraturöversikt gjordes, baserad på 14 studier om ensamkommande flyktingbarns hälsostatus. Studiernas metoder studerades och de hälsoeffekter som hittades tematiserades utefter Världshälsoorganisationen definition på hälsa i mentalt, socialt och fysiskt välbefinnande. Författarnas förs lag på åtgärder söktes i studiernas diskussionsavsnitt. Resultat: Ensamkommande flyktingbarn i de analyserade studierna har i större utsträckning upplevt trauman än barn som flytt tillsammans med anhörig. Mentala besvär i form av psykiska åkommor var det som framförallt presenterades i studiernas resultat, vanligast var depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Inom sociala hälsoeffekter presenterades beteendestörningar. Fysiska åkommor presenterades i få fall. I studier där författarna ger förslag på åtgärder på ensamkommande flyktingbarns hälsoproblem, var hälso och sjukvården representerad som en del i samtliga. Diskussion/slutsats : Ett holistiskt folkhälsoperspektiv saknas i de analyserade studierna om ensamkommande flyktingbarn. Kvalitativ forskning om ensamkommande asylsökande barns hälsa skulle bidra med kunskap om de olika faktorer som påverkar hälsan. Den metod och de mätverktyg som används vid bedömningen i studierna kan ifrågasättas ur ett barnrättsperspektiv. De hälsoeffekter som presenteras är bundna till frågeformulär, vad barnen skulle säga utan ramar att förhålla sig till saknas.