dc.contributor.author | Veileborg, Siri | |
dc.contributor.author | Norberg, Milo | |
dc.date.accessioned | 2019-10-31T12:50:57Z | |
dc.date.available | 2019-10-31T12:50:57Z | |
dc.date.issued | 2019-10-31 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/62347 | |
dc.description.abstract | Vilken betydelse har upplevelsen av ilska och ledsenhet för
människors benägenhet att skuldbelägga och ge stöd till brottsoffer? Detta
undersöktes genom en internetbaserad vinjettstudie i en amerikansk
population (N = 198). Studien använde en korrelationell design och
undersökte genom ett självskattningsformulär förhållandet mellan
bedömares upplevda grad av ilska och ledsenhet i förhållande till ett fiktivt brott (prediktorer) och benägenheten att skuldbelägga och ge stöd till
brottsoffret (utfallsvariabler). Analyserna kontrollerades för brottets typ samt för deltagarnas demografiska egenskaper, erfarenheter av brottstypen, allmänna omsorg om brottsoffer och moraliska värderingar. Resultaten visade inga samband mellan upplevda emotioner och skuldbeläggande av brottsoffret, men ett signifikant positivt samband mellan upplevd ledsenhet
och benägenheten att ge offret stöd. Fyndet bidrar till forskning som visar att olika emotioner kan ge skilda effekter på människors bemötande av brottsoffer, vilket kan vara av vikt för såväl rättsväsende som allmänhet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.title | Människors benägenhet att skuldbelägga och ge stöd till brottsoffer: betydelsen av ledsenhet och ilska | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/ Department of Psychology | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Psykologiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |