| dc.contributor.author | Lönn, Alexander | |
| dc.date.accessioned | 2019-12-30T13:07:38Z | |
| dc.date.available | 2019-12-30T13:07:38Z | |
| dc.date.issued | 2019-12-30 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/62918 | |
| dc.description | Tarmrörelser hos extremprematurer
Införande av högfrekvent ultraljud som en ny undersökningsmetod
Examensarbete, läkarprogrammet 2018
Av: Alexander Lönn
Handledare: Anders Elfvin, Avdelningen för pediatrik
Handledare: Frida Dangardt, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Barn ligger normalt 40 veckor i livmodern innan de föds. De barn som föds före vecka 28
föds extremt för tidigt och kallas för extremprematurer. I Sverige föds det ca 300
extremprematurer årligen och de löper större risk att drabbas av sjukdomar av olika slag.
Tarmarna är färdigutvecklade rent utseendemässigt vecka 20, men vissa funktioner är
omogna, t.ex. tarmarnas rörlighet. Tarmarnas rörlighet är viktig för att kunna tillgodogöra sig
mat och näring. En av de farligaste sjukdomarna extremprematurer kan drabbas av heter
nekrotiserande enterokolit, och gör så att delar av tarmen dör, vilket är livsfarligt. Man vet
inte exakt varför detta sker, men man tror att tarmarnas omogenhet, inflammation och dålig
syretillförsel i tarmen kan spela roll.
För att ta reda på mer om tarmarnas rörlighet kan de undersökas med ultraljud. Det är samma
typ av undersökning som används när man undersöker barn i mammans mage, fast i detta fall
undersöker man istället extremprematurers mage och tittar på tarmarna. Ultraljud är ofarligt
för barnet. Nyligen uppfanns en ny metod med ett högfrekvent ultraljud med bättre och
tydligare bild, men den har aldrig använts för att undersöka extremprematurers tarmar. Vi har
därför i denna studie valt att testa detta. Fyra barn undersöktes med högfrekvent ultraljud.
Barnen föddes mellan graviditetsvecka 27 och 35 på Östra sjukhuset i Göteborg. Utöver
ultraljudundersökning undersöktes kunskapsläget avseende extremprematurers tarmrörelser.
Extremprematurers tarmrörelser är omogna jämfört med barn som föds i vecka 40. Den
elektriska aktiviteten som styr tarmrörelserna mognar efterhand barnet blir äldre. Det
högfrekventa ultraljudet har väldigt hög upplösning och kan förstora väldigt små detaljer
jämfört med vanligt ultraljud. Tarmarna rörde sig, men det var svårt att objektivt mäta hur
mycket. Det gick t.ex. inte att räkna ut ett visst antal tarmrörelser per minut. I ett av barnen
såg man tecken till inflammation. Detta barns tarm- och bukhinna var förtjockad jämfört med
de andra barnens, vilket är tecken på att tarmen kan vara skadad. Detta barn visade sig ha
nekrotiserande enterokolit, vilket bekräftade ultraljudsfynden. Ultraljudet kunde också se
tarmludd, vilket är små strukturer i tarmens vägg som har som uppgift att ta upp näring.
Studiens slutsats är att tarmrörelser är omogna hos extremprematurer men att de utvecklas
efterhand som barnet blir äldre. Högfrekvent ultraljud är en ny och lovande metod för att
undersöka extremprematurers tarmar eftersom den ger mycket bättre och tydligare bilder än
vanligt ultraljud. Man såg tarmrörelser men det var svårt att mäta antalet. Metoden upptäckte
inflammation i ett av barnens tarmar vilket medför förhoppningar om att snabbare kunna hitta
sjukdom i framtiden. Det behövs fler och större studier samtidigt som man jämför mot friska
barn födda i vecka 40 för att kunna dra ytterligare slutsatser. | sv |
| dc.description.abstract | INTESTINAL MOTILITY IN EXTREMELY PRETERM INFANTS
INTRODUCING: ULTRA HIGH-FREQUENCY ULTRASOUND
Abstract
Title: Intestinal motility in extremely preterm infants. Introducing: Ultra high-frequency
ultrasound.
Author, year: Alexander Lönn, 2018
Supervisor: Anders Elfvin, Department of Pediatrics, Gothenburg, Sweden
Co-supervisor: Frida Dangardt, Department of Molecular and Clinical Medicine, Gothenburg,
Sweden
Background
Extremely preterm birth is defined as any birth before week 28+0 and equals greater risk to
suffer from postnatal complications. Development of vital functions such as intestinal motility
and permeability are immature.
Aim
The aim was to introduce a brand new examining method using abdominal ultra highfrequency
ultrasound (UHFUS), and to determine its usefulness regarding intestinal motility
and inflammation.
Method
UHFUS was introduced as a brand new examining method. Four preterm infants were
enrolled in a pilot study to test the method.
Result
The intestinal motility in extremely preterm infants is not fully developed at birth. UHFUS
can image intestinal villi and signs of intestinal inflammation. The thickness of the
peritoneum and intestinal wall can be measured with great precision. It was possible to
discern intestinal motility, but the numbers of contractions were not easily measured.
Conclusion
Intestinal motility is immature in extremely preterm infants. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | extremely preterm, intestinal motility, ultra high-frequency ultrasound, electrogastrography, necrotizing enterocolitis | sv |
| dc.title | Intestinal motility in extremely preterm infants Introducing: Ultra high-frequency ultrasound | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
