Show simple item record

dc.contributor.authorNilsson, Magnus
dc.date.accessioned2019-12-30T13:16:53Z
dc.date.available2019-12-30T13:16:53Z
dc.date.issued2019-12-30
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/62920
dc.descriptionLungultraljud som metod för att utvärdera pleuravätska och interstitiell vätska Patienter som söker på akutmottagningar med andningssvårigheter behöver utredas då behandlingen skiljer sig beroende på orsaken till andningssvårigheterna. För att diagnostisera orsaker till problem med lungorna använder läkaren flera metoder förutom att samtala, undersöka och ta prover på patienten. Det kan vara olika typer av röntgen av lungorna eller, som vi har undersökt i denna studie, ultraljud. Ultraljudsundersökningar innebär att ljudvågor med hög frekvens skickas in i kroppen och studsar mot olika vävnader i kroppen. De reflekterade ljudvågorna registreras och en dator gör om dem till en bild som läkaren kan tolka. Ultraljud är ett snabbt och smidigt sätt för läkaren att få en uppfattning om det finns vätska i lungan eller i lungsäcken som ligger runt lungan. Undersökningen är snabb och kan genomföras på akutens undersökningsrum vilket sparar tid. Dessutom besparas patienten från strålning och belastningen på röntgenavdelningen minskar. Tidigare studier visar att läkare med ultraljud kan upptäcka vätska i och runt lungan minst lika bra eller bättre än vanlig lungröntgen. Studien har syftat till att undersöka om en nybörjare på ultraljud kan hitta vätska i och runt lungan lika bra som röntgen alternativt lika bra som en van ultraljudsanvändare. Undersökningen har genomförts på Mölndals sjukhus akutmottagning. Totalt har 60 patienter som sökt akuten av olika orsaker genomgått en ultraljudsundersökning av lungorna. 10 stycken inspelningssekvenser à fyra sekunder har sparats i ultraljudsmaskinen. Fynden har noterats i ett protokoll och detta protokoll har sedan jämförts antingen med röntgensvaret om patienten har gjort en lungröntgen eller med det svar som den erfarna läkaren har noterat vid eftergranskning av de sparade sekvenserna. Av de 60 patienterna visade lungröntgen eller eftergranskning att 5 stycken hade vätska i lungsäcken. I studien hittades 2 stycken. 8 stycken patienter hade vätska inuti lungan och studien hittade 6 stycken av dessa. Detta är i båda fall lägre än tidigare studier har visat och flera förklaringar kan finnas till det. Det är få patienter som undersökts med lungsjukdom vilket ger stort utslag i resultatet. Om bara patienter med andningssvårigheter som sökorsak hade undersökts så hade också fler av dessa haft vätska i eller runt lungorna. Fler patienter hade ökat styrkan i undersökningens resultat. I tidigare studier är det ultraljudsvana läkare som står för undersökningen vilket ger ett bättre resultat. Tätare uppföljning avseende teknik och handhavande hade med stor sannolikhet förbättrat resultatet.sv
dc.description.abstractLungultrasonography as a method to evaluate pleural effusion and interstitial fluid Introduction The traditional way to visualize pleural effusion and interstitial fluid is x-ray of the lungs. Later the Computed Tomography (CT) has been a valuable modality in radiology to obtain higher resolution and better diagnostic possibilities. Ultrasonography has been in medical use since mid 50’s and it has many benefits compared to CT-scans when performed by trained clinicians; less expensive, no ionizing radiation, less time consuming and shown to have both sensitivity and specificity between 90-100 %. Aim This pilot study aims to evaluate how well a novice ultrasonography operator can detect pleural effusion and interstitial fluid compared with x-ray or compared to a senior specialist highly trained in ultrasonography. Method 60 patients seeking emergency care at Mölndals hospital was examined with lung ultrasonography. Ten sections of the thorax were examined and the findings were recorded in a protocol. Four second sequences from each section was recorded in the ultrasound machine to facilitate later examination by senior specialist. Four patients had x-ray and the remaining 56 patients were evaluated by a senior specialist using a separate protocol. Results From this data sensitivity and specificity was calculated. The sensitivity found in this study for pleural effusion was 40 % and for interstitial fluid 75 %. Specificity was in both aspects 100 %. Conclusions The sensitivity was significantly lower than previous studies has shown. When critically assessing the causes to the result, the following stands out as potential explanations. More strict inclusion criteria and increased study population would contribute to increase the number of patients with pathology . It would be beneficial to have more frequent feedback and bedside training by senior specialist to lessen the number of sequences with non-assessable quality and a higher competence level. Furthermore shortened over all study time would most likely increase consistency and quality of examinations.sv
dc.language.isoengsv
dc.subjectUltrasonography; Pleural effusion; Interstitial fluid; Sensitivity; Specificitysv
dc.titleLUNGULTRALJUD SOM METOD FÖR ATT UTVÄRDERA PLEURAVÄTSKA OCH INTERSTITIELL VÄTSKAsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Institute of Medicineeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / Institutionen för medicinswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record