dc.contributor.author | Nilsson, Magnus | |
dc.date.accessioned | 2019-12-30T13:16:53Z | |
dc.date.available | 2019-12-30T13:16:53Z | |
dc.date.issued | 2019-12-30 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/62920 | |
dc.description | Lungultraljud som metod för att
utvärdera pleuravätska och interstitiell vätska
Patienter som söker på akutmottagningar med andningssvårigheter behöver utredas då
behandlingen skiljer sig beroende på orsaken till andningssvårigheterna. För att
diagnostisera orsaker till problem med lungorna använder läkaren flera metoder
förutom att samtala, undersöka och ta prover på patienten. Det kan vara olika typer av
röntgen av lungorna eller, som vi har undersökt i denna studie, ultraljud.
Ultraljudsundersökningar innebär att ljudvågor med hög frekvens skickas in i kroppen
och studsar mot olika vävnader i kroppen. De reflekterade ljudvågorna registreras och
en dator gör om dem till en bild som läkaren kan tolka.
Ultraljud är ett snabbt och smidigt sätt för läkaren att få en uppfattning om det finns
vätska i lungan eller i lungsäcken som ligger runt lungan. Undersökningen är snabb
och kan genomföras på akutens undersökningsrum vilket sparar tid. Dessutom
besparas patienten från strålning och belastningen på röntgenavdelningen minskar.
Tidigare studier visar att läkare med ultraljud kan upptäcka vätska i och runt lungan
minst lika bra eller bättre än vanlig lungröntgen.
Studien har syftat till att undersöka om en nybörjare på ultraljud kan hitta vätska i och
runt lungan lika bra som röntgen alternativt lika bra som en van ultraljudsanvändare.
Undersökningen har genomförts på Mölndals sjukhus akutmottagning. Totalt har 60
patienter som sökt akuten av olika orsaker genomgått en ultraljudsundersökning av
lungorna. 10 stycken inspelningssekvenser à fyra sekunder har sparats i
ultraljudsmaskinen. Fynden har noterats i ett protokoll och detta protokoll har sedan
jämförts antingen med röntgensvaret om patienten har gjort en lungröntgen eller med
det svar som den erfarna läkaren har noterat vid eftergranskning av de sparade
sekvenserna.
Av de 60 patienterna visade lungröntgen eller eftergranskning att 5 stycken hade
vätska i lungsäcken. I studien hittades 2 stycken. 8 stycken patienter hade vätska inuti
lungan och studien hittade 6 stycken av dessa. Detta är i båda fall lägre än tidigare
studier har visat och flera förklaringar kan finnas till det. Det är få patienter som
undersökts med lungsjukdom vilket ger stort utslag i resultatet. Om bara patienter
med andningssvårigheter som sökorsak hade undersökts så hade också fler av dessa
haft vätska i eller runt lungorna. Fler patienter hade ökat styrkan i undersökningens
resultat. I tidigare studier är det ultraljudsvana läkare som står för undersökningen
vilket ger ett bättre resultat. Tätare uppföljning avseende teknik och handhavande
hade med stor sannolikhet förbättrat resultatet. | sv |
dc.description.abstract | Lungultrasonography as a method to evaluate
pleural effusion and interstitial fluid
Introduction
The traditional way to visualize pleural effusion and interstitial fluid is x-ray of the lungs. Later
the Computed Tomography (CT) has been a valuable modality in radiology to obtain higher
resolution and better diagnostic possibilities. Ultrasonography has been in medical use since mid
50’s and it has many benefits compared to CT-scans when performed by trained clinicians; less
expensive, no ionizing radiation, less time consuming and shown to have both sensitivity and
specificity between 90-100 %.
Aim
This pilot study aims to evaluate how well a novice ultrasonography operator can detect pleural
effusion and interstitial fluid compared with x-ray or compared to a senior specialist highly
trained in ultrasonography.
Method
60 patients seeking emergency care at Mölndals hospital was examined with lung
ultrasonography. Ten sections of the thorax were examined and the findings were recorded in a
protocol. Four second sequences from each section was recorded in the ultrasound machine to
facilitate later examination by senior specialist.
Four patients had x-ray and the remaining 56 patients were evaluated by a senior specialist using
a separate protocol.
Results
From this data sensitivity and specificity was calculated. The sensitivity found in this study for
pleural effusion was 40 % and for interstitial fluid 75 %. Specificity was in both aspects 100 %.
Conclusions
The sensitivity was significantly lower than previous studies has shown. When critically
assessing the causes to the result, the following stands out as potential explanations.
More strict inclusion criteria and increased study population would contribute to increase the
number of patients with pathology .
It would be beneficial to have more frequent feedback and bedside training by senior specialist to
lessen the number of sequences with non-assessable quality and a higher competence level.
Furthermore shortened over all study time would most likely increase consistency and quality of
examinations. | sv |
dc.language.iso | eng | sv |
dc.subject | Ultrasonography; Pleural effusion; Interstitial fluid; Sensitivity; Specificity | sv |
dc.title | LUNGULTRALJUD SOM METOD FÖR ATT UTVÄRDERA PLEURAVÄTSKA OCH INTERSTITIELL VÄTSKA | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
dc.type.degree | Student essay | |