Clinical relevance of pretransplant donor-specific and non-donor-specific HLA-antibodies identified using newer sensitive assays in kidney transplant patients
Abstract
Abstract
Title: Clinical relevance of pretransplant donor-specific and non-donor specific HLAantibodies
identified using newer sensitive assays in kidney transplant patients
Degree Project in Medicine, Programme in Medicine, Sahlgrenska Academy at the University
of Gothenburg, Sweden 2019.
Authors: Adela Stroil, medical student, Seema Baid-Agrawal MD, Docent at Nephrology
department, Sahlgrenska University Hospital
Introduction: The presence of anti-HLA-antibodies (HLA-Abs) in serum, both donor-specific
(DSA) and non-donor-specific (NDSA) has been increasingly associated with chronic
antibody-mediated rejection and decreased long-term kidney graft survival after kidney
transplantation. In recent years, more sensitive and specific assays such as single antigen beads
and flow cytometry crossmatch (FCXM) have been developed to detect HLA-Abs. However,
the clinical significance of low levels of pretransplant HLA-Abs detected by these sensitive
assays remains controversial.
Aim: The aims of the study are: 1) to elucidate the clinical relevance of pretransplant HLAAbs
(both DSA and NDSA) detected using newer sensitive assays in kidney transplant
recipients on graft function and survival, and 2) to examine the outcomes of recipients with
positive FCXM in relation to DSA, using the current sensitive assays.
Methods: This retrospective study comprises patients who underwent kidney transplantation
between 2012-2015 at Sahlgrenska University Hospital (n=444). All patients were divided into
three subgroups based on their pretransplant HLA-Ab status. All HLA-Abs positive patients
(n=88) were further divided into four groups according to DSA and FCXM status.
Results: DSA-positive recipients had a significantly inferior lower estimated glomerular
filtration rate and a trend to worse 6-year graft survival compared to HLA-Abs-negative or
NDSA groups. Recipients with positive FCXM who also were DSA-positive had significantly
worse overall graft survival and function compared to those without DSA as well as NDSA
recipients.
Conclusions: Pretransplant DSA were associated with inferior graft function and a trend to
lower 6-year graft survival in out kidney transplant population. A positive FCXM had
prognostic implications for graft function and survival only in presence of DSA.
Degree
Student essay
Other description
Populärvetenskaplig sammanfattning
Klinisk relevans av HLA-antikroppar detekterade med känsligare analysmetoder innan
transplantation hos njurtransplanterade patienter
I Sverige behandlas idag cirka 10 000 patienter för en njursjukdom i slutskedet, varvid cirka
60% av dessa har genomgått en njurtransplantation. Tack vare framstegen inom
immunsuppressiv behandling har man de senaste åren kunnat göra signifikanta förbättringar i
den kortvariga transplantatöverlevnaden bland njurtransplanterade. Trots detta fortsätter
rejektion vara en ledande orsak till transplantatförlust och återgång till dialys i över 50% av alla
njurtransplanterade.
Närvaron av antikroppar mot human leucocyte antigen (HLA) i serum, som både kan vara
donatorspecifika men även icke-donatorspecifika, har alltmer blivit associerade med kronisk
antikroppsmedierad rejektion och sämre långsiktig transplantatöverlevnad efter en
njurtransplantation.
De senaste åren har man utvecklat mer sensitiva och mer specifika analysmetoder som
detekterar dessa HLA-antikroppar. Trots dessa välutvecklade känsliga metoder, som fångar upp
mycket låga nivåer av HLA-antikroppar, har man haft delade meningar om den kliniska
relevansen av dessa låga nivåer och vad dessa låga nivåer har för påverkan på transplantatet
efter en njurtransplantation. Många publicerade studier har påvisat en korrelation mellan
donatorspecifika antikroppar (som detekterats innan transplantation) och sämre
transplantatöverlevnad, men inte alla donatorspecifika antikroppar har lett till
transplantatförlust.
Denna studie syftar till att utvärdera den kliniska relevansen av HLA-antikroppar (både
donatorspecifika samt icke-donatorspecifika) detekterade innan transplantation av dessa
känsliga analysmetoder genom att titta på transplantatfunktion och överlevnad.
I denna retrospektiva studie inkluderades totalt 444 patienter som genomgick en
njurtransplantation på Sahlgrenska Universitetssjukhus mellan 2012-2015. Blodprovsanalyser
med SAB och FCXM utfördes innan transplantation och patienterna har fördelats i 3
subgrupper: i) negativ i HLA-antikroppar, ii) positiv i HLA-antikroppar som inte är
donatorspecifika och iii) positiv i HLA-antikroppar som är donatorspecifika.
Resultatet visade att i våran studiepopulation fanns 33 patienter som hade donatorspecifika
antikroppar innan transplantation. Denna grupp hade signifikant sämre transplantatfunktion och
en trend mot sämre 6-års transplantatöverlevnad jämfört med patienter som var negativa i HLAantikroppar
eller hade antikroppar men som var icke-donatorspecifika. Dessutom, patienter som
var positiva i både SAB och FCXM, hade sämre transplantatöverlevnad och funktion jämfört
med patienter som endast var positiva i FCXM.
Slutsatsen av denna studie är därför att donatorspecifika antikroppar som detekteras innan
transplantation är associerade med sämre njurfunktion och en trend mot sämre 6-års
transplantatöverlevnad i vår studiepopulation. En positiv FCXM hade prognostisk implikation
på njurfunktionen samt transplantatöverlevnad endast i närvaro av donatorspecifika antikroppar
(positiv SAB).
Collections
View/
Date
2019-12-30Author
Stroil, Adela
Keywords
Kidney transplantation - donor specific antibodies - flow cytometry crossmatch - single antigen bead assay – chronic allograft rejection – acute allograft rejection
Language
eng