MATEMATIKUNDERVISNING – FRÅN RESULTAT TILL PROCESS En aktionsforkningsstudie kring samverkan i ett höskolepedagogiskt utvecklingsprojekt i lärarutbildning

Abstract

Syfte: Aktionsforskningsstudiens syfte är att följa ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt och bidra med en bättre förståelse för vad som möjliggör och begränsar utvecklingen av vårt samarbete som lärarutbildare under projektets gång. Teori: Aktionsforskning används som ansats och metodologisk utgångspunkt. Teorin om praktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) har använts för att analysera hur kulturella-diskursiva, materiella-ekonomiska och sociala-politiska arrangemang möjliggör och begränsar den kollegiala samverkan i det högskolepedagogiska utvecklingsprojektet. I en kollegial samverkan är det gynnsamt om en professionell lärandegemenskap bildas där det finns delade normer och värden inom gruppen. Det innebär ett kollegialt lärande genom systematiskt samarbete där kritisk reflektion är centralt och förutsätter demokratiska samarbetsformer och ett distribuerat pedagogiskt ledarskap. Metod: Studien är utförd som en deltagande kollaborativ aktionsforskning, som ett sätt att undersöka och utveckla sin egna praktik. Aktionsforskningsspiralen är utgångspunkten för aktionsforskningsstudien och ger en struktur för det professionella kollegiala lärandet i lärandegemenskapen Utvecklingsprojektet har arbetat i fyra olika aktioner under ett år. För varje ny aktion startade en ny cyklisk process utan slut där nya frågor uppträder som i sin tur identifierar ett behov av fördjupad förståelse inför nya aktioner. Resultat: Studiens resultat visar att över tid utvecklas en professionell lärandegemenskap i utvecklingsprojektet. Utvecklingen av en sådan lärandegemenskap möjliggörs av att gruppen får reella möjligheter i form av materiella-ekonomiska arrangemang som tid, lokaler och teknisk utrustning. Kulturella-diskursiva arrangemang blir avgörande för samtalens kvalitet som gör att vi utvecklar ett sätt att tillsammans utforska ord och begrepp och på så sätt skapar en gemensam förståelse. Sociala-politiska arrangemang möjliggör att deltagarna i lärandegemenskapen utvecklas till kritiska vänner vilket kräver tillit och förtroendefulla relationer.