| dc.description.abstract | Syfte
Tidigare forskning inom kommunal redovisning har åskådliggjort en bristande följsamhet
gentemot lagar och rekommendationer i de svenska kommunerna (se exempelvis Broström &
Donatella 2008; Falkman & Tagesson 2008; Tagesson 2010; Haraldsson & Tagesson 2014;
Haraldsson 2016; Donatella & Thor, 2018). Med anledning av det här avser föreliggande
studie att bidra med ökad förståelse för en del faktorer som påverkar den kommunala
redovisningen. Genom att studera outforskade variabler och genom att undersöka variabler
som i tidigare forskning använts som kontrollvariabler, bidrar denna studie således med nya
insikter om vad som kan tänkas påverka redovisningskvaliteten i den svenska
kommunsektorn. Detta i samband med intentionen att förse de svenska kommunerna med
underlag kring vad som kan tänkas påverka redovisningskvalitet med förhoppningen att
kunna förbättra denna.
Teori
Den teoretiska referensramen grundas i agentteorin som bygger på idén om att det
förekommer en informationsasymmetri. Denna informationsasymmetri ligger i sin tur till
grund för uppkomsten av intressekonflikter i ett agent-principal-förhållande (Zimmerman,
3
1997; Jensen & Meckling 1976). Referensramen bygger även på institutionell teori som
förutsätter att omgivningsfaktorer påverkar organisationers utformning (Meyer & Rowan
1977; DiMaggio & Powell 1983). Utifrån dessa två teorier har sex hypoteser formulerats: H1:
Det finns ett samband mellan valdeltagandet och följsamheten i kommunerna. H2: Det finns
ett samband mellan skattekraft och följsamheten i kommunerna. H3: Det finns ett samband
mellan följsamheten och den finansiella ställningen i kommunerna. H4a: Det finns ett
samband mellan kommuner i storstadsområden och följsamheten. H4b: Det finns ett samband
mellan kommunernas länstillhörighet och följsamhet. H5: Det finns ett samband mellan
bidragstagande kommuner och följsamheten
Metod
Studien undersöker en beroende variabel, följsamhet och dess samband med sex variabler:
valdeltagande, skattekraft, finansiell ställning, geografiskt läge (storstadsområden och
länstillhörighet) och kommunala utjämningssystemet. Studien tillämpar en kvantitativ metod
där bivariat analys och multipel regressionsanalys (MRA) används för att utforma en modell
kring förutsägbarheten mellan följsamhet och de oberoende variablerna. Följsamheten, mot
RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser, används som ett mått på
redovisningskvalitet. När man ska förklara samband anses kvantitativ studie vara ett naturligt
tillvägagångssätt. För att undersöka korrelationen mellan två variabler har bivariat analys
använts som metod, då detta är ett vanligt tillvägagångssätt (Djurfeldt et al, 2003). MRA
används för att kontrollera om de samband vi har observerat avspeglar ett reellt
orsakssamband (Djurfeldt et al, 2003) Utöver variablerna har kvalitativa variabler gjorts om
till dummyvariabler, något som är en förutsättning vid användning av MRA (Körner &
Wahlgren, 2015)
Resultat
Resultatet av studien gav stöd för både H3 om finansiell ställning och H4b om
länstillhörighet. Det finns alltså ett signifikant positivt samband mellan finansiell ställning
och länstillhörighet med följsamhet. Dessa samband ligger i linje med agentteorin,
institutionell teori och tidigare liknande forskningsresultat, kring länstillhörighet och
följsamhet (Falkman & Tagesson, 2008; Da Costa Carvalho et al, 2007). Utfallet av
hypotesen om finansiell ställning och följsamhet, ligger även dem i linje med studiens valda
teorier och den tidigare forskningen som gjorts (Street & Gray, 2002; da Costa et al, 2007;
4
Tagesson, et al, 2011; Haraldsson & Tagesson, 2014:297f). H1 om valdeltagandet i MRA
(modell 2) uppvisar ett signifikant samband på 90 % säkerhetsnivå. Då H1 förkastas i den
bivariata analysen och resterande modeller i MRA, ger inte föreliggande studie något stöd för
hypotesen. Sambandet kan således behöva utforskas något ytterligare i framtida forskning.
Övriga hypoteser förkastas i både den bivariata analysen men även i MRA. | sv |
