VUXENBLIVANDE, NÄR DÅ? En kvalitativ intervjustudie om arbetet med unga vuxna inom Socialtjänsten

Abstract

I denna studie undersöker vi socialsekreterares erfarenheter av att arbeta med unga vuxna (18 till 21 år) som har haft långvarig kontakt med Socialtjänsten. För att besvara detta syfte har vi genomfört fyra individuella intervjuer med socialsekreterare från två olika kommuner. Två av respondenterna arbetar specifikt med unga vuxna som målgrupp, medan de resterande arbetar inom familjehemsenheten. I studien framkommer det att unga vuxna som inte är placerade i familjehem är en svåråtkomlig målgrupp eftersom de sällan vill inse sin egen problematik. Socialsekreterarna arbetar därför aktivt med att försöka nå ut till dessa individer och motivera dem till att ta emot hjälp. Det framkommer även att kravet på eget ansvar kring vården ökar drastiskt när de unga fyller 18 år och förväntas ta egna beslut. Socialsekreterarna anser dock att det nya ansvarskravet sker för plötsligt och är för stort för de unga att hantera på egen hand. Socialsekreterarna försöker därför att underlätta de ungas ansvarskrav genom att ställa lägre krav på dem jämfört med övriga vuxna, samt hjälpa dem att ta kontakter och vissa praktiska bestyr. Vid avslutad vård erbjuder socialsekreterarna däremot inget särskilt stöd till de unga, då de inte har möjlighet att ha en fortsatt kontakt med dessa ungdomar.