KAN PERSONLIG ASSISTANS ÄVEN TILLGODOSE FÖRÄLDRAANSVAR? En kvalitativ dokumentstudie om vad som gäller vid bedömning av personlig assistans för föräldrar.

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida personer med funktionsvariationer kan få hjälp med att ta hand om det egna barnet/egna barnen genom insatsen personlig assistans samt hur detta kan förstås med det teoretiska begreppet barnperspektiv. Vår studie analyserar och tolkar därmed lagar, propositioner, domar och kommunala riktlinjer. Den lag som står i fokus i vårt arbete är lag om stöd och service tilll vissa funktionshindrade (1993:387). Denna lag är en rättighetslag och ska se till att individer med vissa funktionsvariationer får rätt insatser för att möjliggöra goda levnadsvillkor. En av de insatser som kan berättigas enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är Personlig assistans. Studien är av kvalitativ karaktär och analysmetoden som används i studien är en kvalitativ innehållsanalys. Detta för att vi utifrån ett induktivt och explorativt förhållningssätt försökt finna de huvudsakliga temana i vårt material. De teorier som studien bygger på är socialkonstruktivism, den nordiska rationella modellen samt begreppet barnperspektiv. Det som framkom i studien var att det beror på från fall till fall, huruvida personlig assistans kan beviljas för ändamålet. Det beror således på den enskildes funktionsvariationer samt barnets ålder och mognad samt om barnets behov av omvårdnad är av personlig karaktär, det vill säga om det handlar om grundläggande behov. Juridiskt finns det inget som talar för att det är inkorrekt att bevilja personlig assistans för omvårdnad av det egna barnet.