KONTEXT: ”Skimmer och härvor i Viskadalen” är ett processbaserat tvärdisciplinärt flerårigt projekt initierat och lett av oss, Theo Ågren och Thomas Laurien, i nära samarbete med Rydals museum. Projektets övergripande syfte är att med framför allt konstnärliga medel och förhållningssätt undersöka människors relationer till det mer-än-mänskliga, såsom ett flodområde och de djur, växter m.m. som ingår i detta ekosystem. I detta konstnärliga arbete och forskningsprojekt har vi anlagt ett tydligt posthumanistiskt perspektiv. Under 2019 har vi skapat ett slags infrastruktur för projektet bestående av en rad kulturinstitutioner och samarbetsparter samt en arbetsgrupp med ett tiotal yrkesverksamma konstnärer och forskare av olika slag. Under 2019 har vi också genomfört fem stycken konstnärligt grundade workshoppar med syftet att presentera projektet samt samla in berättelser och frågor till projektet. Människors berättelser om sina relationer till Viskan och de djur, växter, m.m. som ingår i detta ekosystem är ett av projektets konstnärliga råmaterial. Nedan följer kortfattade beskrivningar och reflektioner från de fem genomförda workshopparna. WORKSHOP 1: Under “Earth Hour 2019” genomförde Marks Konstgrafiska Verkstad ett publikt evenemang där vi blev inbjudna att hålla en workshop. Inför workshoppen tog vi upp lera från Viskans botten. Under workshoppen – som genomfördes i skenet av stearinljus – ombads deltagarna att ur minnet gemensamt skapa en 3-dimensionell kartbild av Viskan. Vi upplevde att deltagarnas handgripliga arbete med leran hjälpte till att locka fram berättelser om dem själva i relation till Viskan. Flera av berättelserna handlade om fysisk närkontakt med vattnet och miljön såsom paddling och simning. WORKSHOP 2: Under det årligen återkommande arrangemanget “Väverskans dag” i Kinna, genomförde vi en workshop i entrén till biblioteket. Vi hade inför workshoppen skapat en 5 meter lång kartbild av Viskans avrinningsområde, som med hög detaljnivå visar hela systemet av åar, bäckar och sjöar. Kartan är handritad och digitaltryckt på textil. Vi upplevde att (kart)bilden, eftersom den inte visar städer eller vägar, lyckades främmandegöra det välbekanta och locka fram rika berättelser. WORKSHOP 3: Som del av GIBCA Extended-evenemanget ”ChARTerbus”, arrangerat av Art Center Sjuhärad, genomförde vi workshop 3. Inför workshoppen hade vi transkriberat berättelser från workshopparna 1 och 2. Utifrån detta material skapades en text bestående av associativt sammanfogade citat. Denna text lästes upp inför publiken under bussresan till Rydals museum. Väl på museet ombads publiken att på en stor kopia av den äldsta kartan av Viskan (från 1600-talet) rita vidare och lägga till ett vattendrag de själva upplevde att de hade en nära relation till, samt skriva ner frågor till detta vatten som om det var ett subjekt och inte ett objekt. Denna workshop generade en stor mängd intressanta och utmanande frågor till vattendrag som vi kommer att arbeta vidare med. WORKSHOP 4: Som del av GIBCA Extended-evenemanget ”Samtidigt i Svenshögen” genomförde vi workshop 4. Vår tanke med denna workshop var att pröva hur kartor liknande den vi gjorde inför workshop 2 kan fungera och generera berättelser i sammanhang utanför projektet ”Skimmer och härvor”. Vi upplevde att vår kartbild föreställande vattensystemet Hällungen väckte entusiasm och att den genererade lokala berättelser. Detta material kommer att omhändertas av kulturföreningen Stationen i Svenshögen. WORKSHOP 5: Inbjudna av De Sju häradernas kulturhistoriska förening i Borås ledde vi ett s.k. berättarcafé med Viskan som tema. Vi inledde med läsning av texten från workshop 3 och att deltagarna hjälptes åt att läsa upp frågorna som genererats under workshop 3. Sedan följde ett engagerat samtal om relationer och minnen till Viskan. Detta samtal spelades in och på samma sätt som vid de tidigare workshopparna kommer guldkorn ur detta samtal att användas i det fortsatta projektet. SAMMANFATTNING: Vi har under 2019 genomfört fem stycken på samma gång fristående som sammanlänkade workshoppar. Genom samtal efteråt vet vi att de har inneburit uppskattade upplevelser för deltagarna och att de har lyckats väcka tankar om våra relationer till det mer-än-mänskliga. De fem workshopparna har gett oss värdefulla erfarenheter och uppslag som vi kommer att ta med oss i det fortsatta projektet. Genom att medvetandegöra våra relationer till det mer-än-mänskliga kan vi bättre reflektera över om dessa relationer är ohållbara eller hållbara. Med detta projekt önskar vi undersöka och visa hur konstnärligt arbete kan vara del av avgörande förändringsprocesser.