dc.contributor.author | Boogh, Teodor | sv |
dc.date.accessioned | 2020-03-06T12:52:31Z | |
dc.date.available | 2020-03-06T12:52:31Z | |
dc.date.issued | 2019 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/63777 | |
dc.description.abstract | Föreliggande studie är en kvalitativ undersökning av hur lärare på gymnasienivå förhåller sig till det som Skolverket i kursplanen för ensemble formulerar som konstnärligt uttryck. Forskning visar att uttryck i musik ofta behandlas som något magiskt och mystiskt som omöjligt kan konkretiseras och är svårt att närma sig. Syftet med studien är att synliggöra definitioner såväl som aspekter av undervisning och bedömning av elevernas konstnärliga uttryck. Resultatet bygger på tre intervjuer med sammanlagt nio lärare och visar i enlighet med tidigare forskning på svårigheter i att konkretisera det konstnärliga uttrycket och att omsätta det i en skolpraktik. Lärarnas definitioner, samtal och konstruktioner av begrepp är utgångspunkten för analys och val av forskning i föreliggande studie, som bottnar i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Lärarna är överens om är att det är svårt att definiera och konkretisera vad det konstnärliga uttrycket är. En definition som är vanligt förekommande i intervjuerna är att det innebär att eleven gör estetiska val och kan motivera dessa. Det centrala i bedömningen är inte alltid om eleven gör det av läraren föredragna valet, utan att valen gjorts medvetet. Resultatet visar även att lärare anser att vad ett konstnärligt uttryck är både skiljer sig på ett personligt plan och att det även kan vara olika för vilket instrument eleven spelar, vilket får konsekvenser för undervisning och bedömning.
Resultatet diskuteras och analyseras sedan utifrån forskning. Det som problematiseras är vad implicita normer och värderingar får för konsekvenser för skolan. Det diskuteras även vad det betyder för undervisning och bedömning när elevernas personliga val värdesätts. Sammantaget visar studien på en del av problematiken i att undervisa i och bedöma det godtyckliga och svårformulerade. Den beskriver även vikten av att kunna explicitgöra det som bedöms och belyser att kvalitetsbegreppet inom musikundervisningen på flera plan är föremål för vidare forskning. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.title | Vad är konst(närligt uttryck)? En studie om lärares samtal om elevers konstnärliga uttryck | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Högskolan för scen och musik | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |