VIDEOS OF WORSHIP. A multimodal critical discourse analysis of Xi Jinping’s ideology and its recontextualisation in propagandistic music videos

Abstract

År 2012 och 2013 tog Xi Jinping över ledarrollerna för Kinas Kommunistparti, den Centrala Militärkommissionen och Folkrepubliken Kina. Detta maktskifte påbörjade en centralisering av den makt som sedan Deng Xiaopings tid hade delats av det översta ledarskiktet. De senaste åren har en debatt angående den ökande dyrkan av Xi börjat ta form, påskyndat av den mängd propaganda som tillkommit under hans första mandatperiod. Syftet med den här studien är att undersöka hur ideologiska aspekter av Xi Jinpings diskurs transformeras i propagandistiska musikvideor för att förverkliga en personkult omkring honom. Det hyllande elementet är genomgående och återfinns i samtliga fyra videor som undersökts i denna studie. Studien består av tre analyser som baserats i tre motsvarande teoretiska ramverk. Den första analysen introducerar de kontextuella aspekter som är viktiga för studien i sin helhet, t.ex. olika intertexter och nyckelord inom Xis diskurs samt förklaringar av begreppen ”propaganda” och ”personkult” (diskurshistoriskt perspektiv). I den andra analysen undersöker jag videorna utifrån de idémässiga, interpersonella och textuella funktionerna ur Kress och van Leeuwens (2006) visuella grammatik. Den tredje analysen tar itu med hur ideologiska aspekter transformeras (”omkontextualiseras”). Då studien följer ett multimodalt ramverk är jag intresserad av hur detta sker inom språkliga, visuella och auditiva semiotiska resurser. I den avslutande diskussionen visar jag hur videornas diskursiva struktur används för att skapa och bibehålla en personkult omkring Xi. Mina slutsatser visar hur de fyra videorna bygger upp ett till synes positivt narrativ där diverse aspekter av Xis diskurs står i fokus. Detta framhävs med hjälp av ett eller flera centrala objekt som ämnar underlätta åskådarens läsning av videon. Jag finner också att det utvalda materialet fokuserar på den del av Xis diskurs som betonar ”konstruktionen av ett måttligt välmående samhälle”. En stor del av de representationer som återfinns i videorna är relaterade till nyckelord som ”jämlikhet” och ”patriotism”, vilket ofta sker med hjälp av symboler (t.ex. flaggor) eller olika semiotiska resurser (gester, klädsel, ansiktsuttryck etc.). Slutligen föreslår jag ett nytt koncept för att bättre beskriva videornas struktur: ”multimodalt propagandanarrativ”.