| dc.description.abstract | Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan och i förskoleklass ser på övergången till förskoleklass för barn som uppvisar sårbarhet utifrån möjligheter, hinder, samarbetsformer och den egna yrkesrollen.
Denna kvalitativa studie är inspirerad av en utvecklingsekologisk teori som utgår från samspelet mellan individen och den omgivande miljön. Enligt den utvecklingsekologiska modellen kan pedagogiska övergångar ses som ett multidimensionellt och komplext fenomen som innefattar flera olika nivåer eller system.
Kvalitativa intervjuer har genomförts med tolv förskollärare i förskolan och i förskoleklass i en mindre kommun i södra Sverige. Frågor ställdes utifrån en intervjuguide och alla intervjuer registrerades genom ljudupptagning via diktafon. Därefter transkriberades ljudupptagningarna och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.
Undersökningen visar att det finns olika möjligheter för en främjande övergång till förskoleklass för barn som uppvisar sårbarhet såsom skolbesök och då mottagande förskollärare besöker barnet på förskolan. Hinder för en främjande övergång till förskoleklass kan vara då det finns en brist på samsyn, kommunikation, otillräcklig information som lämnas över till förskoleklass, bristfälligt samarbete mellan förskola och skola samt få möten mellan mottagande förskollärare och barn som uppvisar sårbarhet. Samarbetsformer som fungerar väl är skolbesök samt samarbete med vårdnadshavare och specialpedagog. Samarbetsformer som behöver utvecklas är möten med barnet, dess vårdnadshavare, lämnande och mottagande förskollärare, överlämning av information samt gemensam utvärdering. Förskollärare i förskolans viktigaste uppgifter är att utgå från barnet, skapa en god relation med vårdnadshavarna, förmedla information till mottagande förskollärare, trygga barnet och dess vårdnadshavare inför övergången, göra skolbesök tillsammans med barnet samt utvärdering av föregående års övergång. Förskollärare i förskoleklass viktigaste uppgifter är att skapa trygghet och bygga relation med barnet och dess vårdnadshavare, efterfråga goda strategier, vara lyhörd angående den information som lämnas över, få tid avsatt för förskolebesök samt att möta vårdnadshavarna. Om förskollärarna fick bestämma skulle den mottagande förskolläraren besöka barnet på dess förskola, barnet skulle ges möjlighet att besöka skolan fler gånger före skolstart, ett samtal skulle äga rum före skolstart tillsammans med vårdnadshavare, lämnande och mottagande förskollärare samt eventuellt specialpedagog, kontinuerlig utvärdering, mindre barngrupper samt förskola och skola lokaliserad i samma byggnad. | sv |
