| dc.contributor.author | Bäckman Smith, Michelle | |
| dc.date.accessioned | 2020-04-24T12:51:35Z | |
| dc.date.available | 2020-04-24T12:51:35Z | |
| dc.date.issued | 2020-04-24 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/64146 | |
| dc.description | Populärvetenskaplig sammanfattning
Feber hos barn under 2 månaders ålder: klinisk handläggning och utfall
Michelle B. Smith
Handledare: Kristina Elfving, barnläkare.
Feber är en utav de vanligaste anledningarna till att småbarn besöker akutmottagningen. Rekommendationer från BVC och annan vårdpersonal ser ut på detta sätt då spädbarn har en hög risk för svåra bakteriella infektioner, ett begrepp som innefattar potentiellt livshotande tillstånd. Detta innefattar bland annat sjukdomar där dåliga bakterier till exempel har tagit sig till hinnorna som omger hjärnan, till njurarna eller att de går att hitta i blodet och därmed gör oss sjuka.
Läkare har idag en stor utmaning i att urskilja dessa sjuka barn och bestämma vilka som är säkra att skicka hem utan fler undersökningar och vilka som bör genomgå fler tester. Svårigheten i att ta emot dessa barn ligger i att barnen inte alltid visar upp typiska tecken eller visar väldigt vaga sådana trots allvarlig sjukdom.
För att underlätta denna utmaning finns det diverse riktlinjer som läkarna kan följa. Vissa rekommenderar ryggvätskeprov och antibiotikabehandling medan andra riktlinjer ser att barn som ej uppvisar avvikelser på blodprover eller fysisk undersökning bör skickas hem utan antibiotika men med uppföljning samt råd till föräldrarna.
Även fast det finns olika riktlinjer som ska underlätta för läkarna så följs dem inte i de flesta fall. Trotts det har det inte varit något större antal ”missade” barn med dessa allvarliga tillstånd vilket har lett till att riktlinjerna har börjat ifrågasättas.
Vårt syfte med denna studie var därför att undersöka handläggningen och diagnoserna hos spädbarn med feber under två månaders ålder vid Göteborgs barnakut.
Studien bestod av 625 spädbarn med sökorsak feber som besökt barnakuten mellan 1 januari 2015 och 31 december 2017. Faktorer som undersöktes var bland annat: ålder, temperatur, prover, inläggningsfrekvens, antibiotikabehandling, diagnos och om det skedde något återbesök samt resultatet av detta. Analyser genomfördes både genom att jämföra handläggning mellan barn i 0-30- samt 31-60 dagars ålder samt de med slutdiagnos svår bakteriell infektion mot de med andra diagnoser.
Av de 625 inkluderade barnen så lades 48% in på avdelning och 29% fick antibiotika efter första besöket på akuten. 14% av hela gruppen genomgick ett ryggvätskeprov, motsvarande siffra i den yngre gruppen var 28%. 11% hade en svår bakteriell infektion, vanligast var infektion i njurarna som stod för 79% av dessa. Vi såg också betydande skillnader i genomförda undersökningar mellan de yngre och de äldre barnen i både provtagning, inläggningar och antibiotikabehandling.
Slutsatsen av denna studie är att läkarna vid barnakuten i Göteborg följer de internationella riktlinjerna med viss modifikation. Också att de handlägger spädbarn med feber på ett sådant sätt som ändå gör att de svåra infektionerna upptäcks och att barnen får rätt behandling. En annan sak var även att det genomförs betydligt färre ryggvätskeprov samt att Göteborgs barnakut har en lägre frekvens av antibiotikabehandling jämfört med annan internationell barnakutsjukvård. | sv |
| dc.description.abstract | Abstract
Title: Fever in infants below 2 months of age: clinical management and outcome
Degree Project in Medicine, Programme in Medicine, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Sweden 2019.
Author: Michelle Bäckman Smith, medical student. Supervisor: Kristina Elfving, MD.
Introduction: Fever in the young infant is a common reason for guardians bringing their newborn child to the emergency room. Neonates have a particularly high risk of developing serious bacterial infections (SBI) but classical signs or symptoms are often lacking. This has led to some controversy regarding management, testing and optimal treatment, i.e choosing between treating all or using clinical and laboratory parameters to decide on antibiotic treatment. Aim: To describe management and physician compliance to existing guidelines of febrile young infants aged 60 days attending the pediatric emergency department (PED). Method: Retrospective observational study based on medical records from patients 60 days of age with fever being their main reason for visiting the PED at The Queen Silvia Children´s Hospital in Gothenburg between 1st of January 2015 and 31st of December 2017.
Results: Of 625 infants included in the study 299 (47.8%) were hospitalized. 184 (29.4%) received antibiotics at initial approach, 44.6% in the 0-30 days of age group. 152 (24.3%) had a blood culture done and 86 (13.8%) infants had a lumbar puncture taken, 28.4% in the 0-30-day age group. In total, 10.6% (66/625) of all patients had an SBI. Majority (79%) had a pyelonephritis without an invasive bacterial infection. Leukocyturia was present in 54/65 (83%) of patients with an SBI in comparison with 71/457 (16%) that did not have an SBI (p=0.001). Two infants died.
Conclusion: Outcome for febrile infants at the PED in Gothenburg is favorable although more restricted management. A low frequency of lumbar punctures, antibiotic treatment and admission rate amongst the youngest infants and in the overall group was observed. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.title | Fever in infants below 2 months of age: clinical management and outcome | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
