| dc.contributor.author | Udén, David | |
| dc.date.accessioned | 2020-04-29T10:40:05Z | |
| dc.date.available | 2020-04-29T10:40:05Z | |
| dc.date.issued | 2020-04-29 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/64170 | |
| dc.description | Feber är en vanlig orsak för besök på en akutmottagning för spädbarn. En ansenlig mängd av besöken en svår, sjukhusvårdskrävande, infektion orsakad av bakterier. Flertalet internationella studier, från bl.a. USA och medelhavsområdet (Israel, Italien och Spanien framför allt), har undersökt hur stor andel som har en allvarlig infektion. I USA har frekvensen varit mellan 8,6 och 16,3 procent medan den i medelhavsområdet ligger på cirka 22,4 procent. I Sverige har det genomförts få studier inom området och det är oklart hur stor frekvensen är här. En svår bakteriell infektion brukar definieras som blodförgiftning (s.k. bakteremi; ”bakterier i blodet”), hjärnhinneinflammation eller urinvägsinfektion, ensamma eller i kombination. Oftast diagnosticeras dessa genom att odla fram bakterier från vätskor från dess respektive plats (blod, urin eller ryggmärgsvätska). I tidigare genomförda studier har urinvägsinfektioner utgjort ungefär 90 procent av alla allvarliga infektioner, blodförgiftning har varit den näst vanligaste och hjärnhinneinflammation har enbart utgjort någon enstaka procent. E. Coli brukar vara den i särklass vanligaste bakterien i alla genomförda studier.
Internationellt finns det ett flertal riktlinjer framarbetade för att minska risken att missa svåra bakteriella infektioner, i Sverige används dock inga av dessa.
Den här studien har haft som mål att undersöka alla barn, yngre än två månader (≤60 dagar), som har sökt för feber på akutmottagningen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg under åren 2015, 2016 och 2017. Syftet med detta var att ta reda på frekvensen av svåra infektioner, vilka bakterier som orsakat dessa och vilka andra orsaker till feber som fanns. Studien baseras på en journalgenomgång av aktuella patienter.
2
Total gjordes 6381 besök på akutmottagningen av spädbarn som var yngre än två månader under de aktuella åren. Av dessa hade 825 spädbarn feber som besöksorsak, 200 sorterades bort under genomläsningen på grund av olika orsaker så som: ingen feber (feber definierades som temperatur över 38 °C hemma eller på akuten), återbesök av en patient som tidigare registrerats eller på grund av komplicerande sjukdomar som kan påverka risken för infektion. Totalt analyserades 625 fall av feber och 66 (10,6%) av dessa hade en svår bakteriell infektion, 168 (26,8%) hade en förkylning, 49 (7,8%) hade en öroninflammation, 11 (1,8%) hade en hjärnhinneinflammation orsakad av virus och i 297 (47,5%) fall hittades ingen orsak till febern. Av de allvarliga infektionerna var 52 (78,8%) urinvägsinfektioner, sex (9,1%) var blodförgiftningar, två (3,0%) var hjärnhinneinflammationer och sex (9,1%) fall bestod av en kombination av allvarliga infektioner. E. Coli var den vanligaste bakterien i både urinvägsinfektionerna och i de kombinerade fallen medan förvånansvärt få fall av blodförgiftning orsakades av denna bakterie.
Frekvensen av allvarliga infektioner på 10,6 procent ligger i linje med vad som rapporterats från USA. Med tanke på att ett av tio febriga barn har en allvarlig bakteriell infektion krävs det mer forskning för att på ett effektivt sätt kunna upptäcka dessa utan att övriga barn utsätts för stora risker eller onödiga behandlingar. | sv |
| dc.description.abstract | Background: Fever is a common reason for pediatric emergency department visits. The frequency of serious bacterial infections (SBI) in febrile infants is estimated, in international studies, to 6.8 – 22.4%. Recent studies have reported a shift in the epidemiology over the last decades with an increased incidence of pyelonephritis caused by Escherichia Coli and a decrease of bacteremia and meningitis. Other common causes of fever are otitis and upper respiratory tract infections, while it is common that no obvious cause is identified.
Aim: To describe etiologies and prevalence of SBIs in febrile infants ≤ 2 months of age presenting to the pediatric emergency department in Gothenburg, Sweden.
Method: Medical records of infants ≤ 60 days from 2015, 2016 and 2017, with fever as main complaint, were retrospectively examined. SBI was defined as pyelonephritis, bacteremia, meningitis.
Results: Out of 625 included patients, 66 (10.6%) had an SBI. Pyelonephritis was found in 52 (78.8%), bacteremia in six (9.1%), meningitis in two (3.0%) of the 66 SBI cases respectively and in six (9.1%) cases were a combination of SBIs found. E. Coli was identified in 49 (94.2%) cases of pyelonephritis, in one (16.7%) case of bacteremia and in five (83.3%) of combined cases. Other commonly identified causes were upper respiratory tract infections (168; 26.8%) and otitis (49; 7.8%). No focus of infection was identified in 297 (47.5%) cases.
2
Conclusion: The SBI prevalence of 10.6% corresponds well with what is previously seen in international studies. E. Coli was the most dominant pathogen. Benign causes were found in three quarters of cases. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | Serious bacterial infection, infant, fever, etiology | sv |
| dc.title | Serious Bacterial Infections in Febrile Infants Below Two Months of Age, in Gothenburg, Sweden | sv |
| dc.title.alternative | Svåra infektioner hos spädbarn under två månader gamla med feber | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
