| dc.contributor.author | Askeli, Freja | |
| dc.date.accessioned | 2020-04-29T11:01:29Z | |
| dc.date.available | 2020-04-29T11:01:29Z | |
| dc.date.issued | 2020-04-29 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/64176 | |
| dc.description | Att röra på sig regelbundet är viktigt för alla, även för gravida. Förut var man ofta rädd för att träning skulle påverka graviditeten negativt, men forskning har visat att rörelse under graviditet är väldigt bra och säkert både för foster och mamman. Att träna regelbundet under graviditeten verkar både vara kopplat till lägre risk för att gå upp för mycket i vikt, men också ha flera andra fördelar. Tyvärr är det ofta så att kvinnor rör på sig mindre under graviditeten än vad de gjorde före. Det gäller både planerad träning och vardagsmotion. Huruvida viss typ av träning är bättre än annan, och vilken mängd träning som är bäst är dåligt undersökt.
Det vanliga är att man går upp i både vikt och fettmassa under en graviditet. Hur mycket man rekommenderas att gå upp beror på vilken vikt i förhållande till kroppslängd (BMI) man har sedan innan graviditeten. Kvinnor med normalt BMI innan graviditeten rekommenderas att gå upp mellan 11.5-16kg. Kvinnor som är underviktiga innan graviditeten rekommenderas att gå upp mer i vikt än kvinnor som har övervikt eller fetma. Att gå upp för mycket i vikt, och speciellt i fettmassa, under en graviditet kan påverka graviditeten, förlossningen och även barnet negativt. Går man upp för mycket i vikt är det dessutom högre risk för att man inte går ner den vikten igen och får en övervikt/fetma efter graviditeten. Övervikt och dess associerade sjukdomar (hjärt- och kärlproblem, diabetes med mera) är ett stort problem i dagens samhälle och upprepade graviditeter med för stor viktuppgång har föreslagits bidra till detta.
Vi har följt 124 kvinnor med tre besök under deras graviditet. Vid varje besök har de fått väga sig och mäta sin kroppssammansättning (fettmassa, fettfri massa, och fettprocent) samt svara på frågor om fysisk aktivitet.
Resultatet visar att kvinnor som anger att de tränar styrketräning går upp mindre i vikt och fettmassa under graviditeten. Att träna styrka och kondition mer än 150 min/vecka visade också vara kopplat till lägre viktuppgång. Kvinnor som anger någon form av aktiv transport
(cykel eller gång) till jobb/skola går också upp mindre i vikt och fettmassa än de som tar bilen eller åker kollektivt under sin graviditet. Detta tyder på att styrketräning, som tidigare varit något man avrått från, skulle kunna vara det föredragna sättet att träna på under graviditeten för att inte gå upp för mycket i vikt. Det visar också på att vardagsmotion som man får via att cykla eller promenera dagligen spelar roll för viktuppgång även under graviditet.
Student: Freja Askeli
Handledare: Ulrika Andersson Hall | sv |
| dc.description.abstract | Background: Excessive gestational weight gain (GWG) is associated with adverse outcomes for mother and child; caesarean delivery, hyperglycaemia, macrosomia, postpartum weight retention and overweight/obesity. Exercise during pregnancy is associated with a lower risk of excessive GWG and other potential benefits.
Aims: To investigate the relationship between GWG and fat mass change (ΔFM) with self-reported measures of physical activity.
Methods: Data was obtained as a part of the Pregnancy Obesity Nutrition and Child Health Study (PONCH). 124 women (BMI = 18.5-24.9) completed three visits during pregnancy (trimester (T) 1, 2 and 3). Visits included questionnaires about lifestyle, measuring body composition by air-displacement plethysmography, blood samples, and an interview about physical activity (type of training, how many times/week and for how long, level of activity, and mode of transportation). T-test and linear regression (adjusted for covariables) were used to analyse association between physical activity and GWG.
Results: Strength training was negatively associated with GWG (P<0.001 Beta=-0.33), ΔFM (P=0.001 Beta=-0.30) and fat percentage change (ΔF%) (P=0.01 Beta=-0.24) from T1 to T3 adjusted for mothers age, parity, educational level and weight in T1.
Women reporting ≥150 min/week of strength and/or cardiovascular training had a lower GWG (9.17kg vs 11.66kg), ΔFM (4.22kg vs 6.54kg) and ΔF% (2.32% vs 4.43%) than women that did not. Women that reported active transport to/from work experienced less GWG (10.2kg vs 11.8kg) than women that did not. Women reporting higher levels (3-4) of activity in leisure time had a lower GWG and ΔFM than women reporting level 0-2 (P<0.05).
Conclusions: In normal-weight women, strength training, high levels of physical activity and active transportation during pregnancy could reduce GWG and ΔFM. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.subject | gestational weight gain, body composition, physical activity. | sv |
| dc.title | Gestational weight gain and body composition changes in relation to physical activity during pregnancy | sv |
| dc.title.alternative | Hur viktuppgång och kroppssammansättning vid graviditeten påverkas av fysisk aktivitet under graviditeten | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
