dc.contributor.author | Gunnarsson, Julia | |
dc.date.accessioned | 2020-04-29T11:18:15Z | |
dc.date.available | 2020-04-29T11:18:15Z | |
dc.date.issued | 2020-04-29 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/64181 | |
dc.description | I hjärnan finns det ett sammanhängande system av hålrum i vilket hjärn- och ryggmärgsvätska
cirkulerar. När dynamiken av hjärn- och ryggmärgsvätskan i detta system är påverkad ger det
upphov till en vidgning av hjärnans hålrum i kombination med en klassisk symptombild
bestående av gång- och balanssvårigheter, urininkontinens och påverkad intellektuell
funktion. Syndromet uppstår hos den äldre populationen och i dagsläget missas det ofta, vilket
gör att för få patienter får diagnosen. Den mest effektiva behandlingen är operation där man
skapar en förbindelse mellan hålrummen i hjärnan och bukhålan i vilken överflödig hjärn- och
ryggmärgsvätska kan tömmas. Trots att detta är en sjukdom som förekommer hos många
äldre har livstillfredsställelse fortfarande inte undersökts på denna patientgrupp
överhuvudtaget och hälsorelaterad livskvalitet har endast undersökts ett fåtal gånger.
Med denna studie hoppas vi få en större förståelse för hur dessa patienter själva upplever sin
livskvalitet och tillfredsställelse med hjälp av två olika skattningsskalor, en för respektive
område. Ett annat mål är att undersöka hur dessa mått förändras efter operation och hur dessa
mått påverkas av sjukdomsbörda samt hur hjälpberoende patienterna är.
Denna studie är ett samarbete mellan två medicinska center (Sahlgrenskas och Linköpings
universitetssjukhus) med 122 patienter som har fått diagnosen enligt de nationella riktlinjerna
för sjukdomen och som har planerats för den tidigare beskrivna typen av förbindelseoperation
mellan januari 2016 och juni 2018. Patienternas kliniska symptom och
hjälpberoende värderades före och tre månader efter operation. Vid samma vårdtillfällen
skattades även livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet av patienterna med hjälp av
de två olika skattningsskalorna. 102 patienter var kvar vid uppföljningen efter 3 månader.
Efter operation förbättrades 81% av patienterna i sina symptom. Andelen som var nöjda med
livet som helhet var 32% innan operation och ökade till 47% efter. Patienterna förbättrades
också inom nöjdhet med fritid, själv-vård, fysisk och psykisk hälsa. Operationen medförde
även en förbättring i livskvalitet hos 73%. Patienter som var beroende av andras hjälp för att
klara sig i det vardagliga livet hade generellt sett sämre livsnöjdhet och livskvalitet än de som
klarade sig i vardagslivet själva. De nöjda patienterna hade ofta mindre symptombörda. Ett
samband sågs även mellan mindre symptombörda och bättre livskvalitet.
En majoritet av denna patientgrupp är missnöjda med livet som helhet. Då de behandlas med
kirurgi förbättras 81% kliniskt, men en större del av patienterna är fortsatt missnöjda. Dessa
patienter har också dålig livskvalitet, vilken förbättras hos 75% av patienterna efter operation.
Sämre livsnöjdhet och livskvalitet är dessutom associerat med bristande självständighet och
större sjukdomsbörda. Den här studien talar för att det finns ett behov av åtgärder som
fokuserar på att specifikt förbättra livsnöjdhet och livskvalitet hos denna patientgrupp | sv |
dc.description.abstract | Abstract
BACKGROUND
Idiopathic normal pressure hydrocephalus (iNPH) is a condition causing gait- and balance
disturbance, neurocognitive impairment and urinary incontinence in the elderly. After
treatment with shunt surgery, up to 80% of patients improve. Life satisfaction (LS) has not
been reported in patients with iNPH, but their health-related quality of life (HRQoL) is poorer
than in the healthy population, improving after shunt surgery. However, HRQoL has only
been scarcely studied in these patients.
AIM
To research LS and HRQoL in patients with iNPH before and after shunt surgery and to
explore how these measures are related to how patients are dependent on others in daily life
and severity of clinical symptoms.
METHODS
One hundred and twenty-two iNPH-patients (49 female; mean age 74 years) had their clinical
symptoms evaluated according to the iNPH-scale, dependence on others according to the
modified Rankin Scale (mRS) and LS, and HRQoL using the LiSat-11 and EQ5D-5Lquestionnaires
at baseline and three months post-surgery.
RESULTS
Before surgery, 32% were satisfied with life as a whole, increasing to 47% after (p = .004).
Patients also improved in leisure, self-care, physical, and psychological health LS (p < .001).
Satisfied patients scored higher on the iNPH-scale (p = .002). Postoperative improvement on
EQ5D-5L 0-100 visual analogue scale was seen in 73% of patients (p < .001). Dependent
patients (mRS 3-5) had poorer LS (p = .008) and lower grades on the EQ5D-5L visual
analogue scale (p = .003) than independent patients (mRS 0-2).
CONCLUSION
A majority of iNPH-patients experience their life as a whole unsatisfactory. After treatment
both LS and HRQoL improves but around 50% of the patients are still unsatisfied with their
life as a whole which should be assessed further. Pronounced symptoms and dependence are
associated with worse LS and HRQoL, implying that altered function plays an essential role
regarding these measures. | sv |
dc.language.iso | eng | sv |
dc.subject | Idiopathic normal pressure hydrocephalus; shunt surgery; life satisfaction; health-related quality of life | sv |
dc.title | Effect of Shunt Surgery on Life Satisfaction and Health-related Quality of Life in Patients with Idiopathic Normal Pressure Hydrocephalus | sv |
dc.title.alternative | Effekten av shunt-kirurgi på livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet för patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
dc.type.degree | Student essay | |