Återvätning av dikad torvmark

Abstract

Klimatet förändras med ökad global temperatur och extrema värderevent till följd av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Förändring i markanvändningssektorn står för 24% av de totala årliga utsläppen globalt och av de uppgår dikade torvmarker till 10%. I Sverige står dikade torvmarker för omkring en femtedel av de totala växthusgasutsläppen, vilket motsvarar nästan lika mycket utsläpp som från personbilar. Riktlinjer har utformats av IPCC för rapportering av våtmarker där torvmarker ingår. När torv syresätts vid dikning frigörs kol som genom mikrobiell nedbrytning omvandlas till koldioxid. Det finns därför ett stort intresse i att undersöka restaureringsåtgärder för att återigen göra dikade torvmarker torvbildande. Projektet VIRV ska undersöka växthusgasbalansen på Anderstorps Stormosse under en flerårsperiod. Detta kandidatarbete bygger på analyser av första mättillfället där mätningar genomförts på en tidigare dikad yta, som restaurerats genom återvätning till torvbildande våtmark, och en orörd referensyta. Arbetet innefattar även en litteraturstudie av dikad torvmark i Sverige. Analyserna av mätningarna visade att den restaurerade ytan och referensytan beter sig liknande gällande koldioxidutsläpp med ett upptag i transparent kammare och ett utsläpp i mörklagd kammare. Metanutsläppen var också liknande mellan ytorna, och indikerade på ett noll-utsläpp. Vidare visade studien att vegetationstypen beroende på vattenhalt och mängd växtlighet hade en inverkan på koldioxidflödet där torrare förhållanden och mer växtlighet hade ett större upptag av koldioxid.