De andra eleverna och (icke) likvärdighet – en systematisk forskningsöversikt

Abstract

Under de senare åren har det kommit att synas ett allt större skolresultats gap mellan minoritetselever och majoritetselever i den svenska skolan. Resultats gapet har kommit att presenteras som en reaktion på en växande ojämlikhet gällande likvärdigheten mellan och inom skolor i landet. Studien har som syfte att undersöka omständigheter i livs- och studievillkor som kan påverka minoritetelevers skolresultat enligt nationell, internationell forskning och statliga rapporter. Frågeställningar som utgör vägledning för att gynna syftet är Hur nationell och internationell forskning samt statliga rapporter beskriver sambanden mellan minoritetelevernas skolresultat och deras studie- och livsvillkor i form av skola, bostadsområde, socioekonomi, språklighet och etnicitet eller ras? samt vilka omständigheter som kan kopplas till minoritetelevers (försämrade) skolresultat? Och till sist frågeställningen vilka förslag på förbättringar finns för att gynna minoritetselevernas skolresultat? Studien är en systematisk forskningsöversikt där empiri samlats in genom databassökningar på ERIC och Education Research Complete, sökningar på Statens offentliga utredningars hemsida samt insamling av empiri genom manuell sökning. Materialet har bearbetats i flera steg genom relevansgranskningar och en kvalitetsgranskning för att till sist syntetiserats till ett resultat. Resultatet som genererats tyder på en skolvardag som missgynnar elever som andrafieras i olika processer. Dessa andrafieringar tillsammans med det pedagogiska bemötandet kan komma att begränsa elevernas chanser till skolframgångar då det har en inverkan på ett socioemotionellt plan. Elever har visats på flera sätt bli stigmatiserade till följd av de andrafierande processerna som reproduceras i skolan, vilket har en effekt på såväl betyg som skolans kvalitet. För att motverka att elevernas skolprestationer, och då skolresultat missgynnas framförs ett interaktionellt perspektiv som fördelaktigt för den didaktik som bedrivs. Det interaktionella lärandet bidrar i sin tur med att sätta elevernas egen kunskapsrikedom i centrum där de uppmuntras till meningsskapande.